Känslor kring kärnkraft

Kärnkraftsfrågan är aktuell både här, i Alliansen och där. Motståndare reagerar med ryggmärgsreflexen. Det första jag tänker på är just det stora motståndet, det stora engagemanget som var i FRA-kaliber, nämligen Linje 3 inför folkomröstningen 1980. Jag målade banderoller sida vid sida med vänsterpartisternas barn. När demonstratsionsdagen var inne skrek vuxna och barn exalterat: "Kärnkraft och uran - rädda våra barn." Mamma hade gjort namninsamlingar länge. Dagen efter valdagen sprang linje-2-ungarna runt och jublade, medan vi linje-3:or såg domedagen närma sig. Det andra jag tänker på är Tjernobyl 1986. -Vad var det vi sa?sa vi. Och när jag såg Barsebäck från Runde torn i Köpenhamn fick jag en klump i magen med tanke på vad som skulle kunna hända så många människor. Det tredje jag tänker på är ett skolarbete om kärnkraft från 1989. Då ställde jag mig frågan hur avfallet kan förvaras säkert. Eftersom nedbrytbarheten är så lång kanske framtidens människor inte förstår våra tecken/vårt alfabet, så de kanske missar infon om att det ligger kärnavfall i bergrummet och av misstag tar i det. Det fjärde är uranbrytningen, som enligt mitt skolarbete sker under vidriga förhållanden. Men...1989 var ju tjugo år sedan och folkomröstningen ägde rum trettio år sedan.

Det är orealistiskt att bygga argument och politiska beslut på tjugo år gammal fakta och trettio år gammal nostalgi. Maud menar att svensk energi står på tre ben: Kärnkraft, vattenkraft och förnyelsebar energi. Självklart måste mycket göras för att utveckla solenergi och framförallt vågkraften. Dessutom energieffektivisering, där jag som privatperson, anställd och politiker har mycket att göra. Spillvärme från industrier och kärnkraftverken själva är också en outnyttjad resurs, värd att räkna med. Vindkraftparker byggs, men man smäller inte upp en snurra var som helst, då det är lite NIMBY över det hela. Men det är orealistiskt att tänka att vi ska klara oss utan x antal reaktorer, när vi nu idag kör på för fullt. Så varför inte penetrera varje argument, fri från nostalgin, och med aktuell teknik och etik i åtanke ta ställning till om vi kan ersätta de gamla reaktorerna med moderna, mer effektiva reaktorer? Vi kan inte fatta politiska beslut på bara känsla, även om den är viktig i sammanhanget och en del av vår historia.

Lokala nyheter

Surfade runt lite och upptäckte att www.ibromma.nu publicerat nyheten om Bromma skyliner. Kul! Det till en början ideella hemsidemakeriet är verkligen proffsigt gjort. Sidan innehåller mycket matnyttigt.

Hemvisten och geografin är viktig för mig. Jag minns dock när jag sa till min tysklärare på gymnasiet att "Ich habe kein Heimat." Och det var verkligen så. Jag kände inte samhörighet med Vingåker förrän jag blev aktiv i SV och senare skapade Vingåkersrevyn. Idag tänker jag att lokalförankringen skapar en trygghet, en rot. Men det var ju inte förrän jag började aktivera mig i föreningslivet här i Bromma som jag började känna och känna igen folk. Robert Putnams hypotes stämmer. Det sociala kapitalet är så otroligt viktigt för individen - och för samhället.

-Vilken fantastisk människa!

- Vilken fantastisk människa, sa min kollega som läst om Denis Mukwege innan vi planerade folkmordstemat för niorna på jobbet. Och ju mer jag tänker på hans insats desto mer beundrar jag hans mod. Då han arbetar med de lägst stående människorna i samhället, nämligen de våldtagna kvinnorna. Utan personlig vinning. Sanna Rayman beskriver det tal Palmepristagaren höll på SIDA. Är det inte folkmord, det som sker i Kongo-Kinshasa? Borde det inte klassas som det? För 4-5 år sedan var landet föremål för Operation Dagsverke. Men än råder varken fred eller ro. Mukwege är i alla fall väl värd sitt pris, ur mina ögon sett.

Allas lika värde i alla väder

Centerpartiet ska vara partiet som står upp för alla människors lika rätt och värde. Allas lika värde i alla väder, tycker jag. Vårt europapolitiska program genomsyras av respekt för varje individ oavsett kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning eller religiös tillhörighet. Det andas frihet och mänskliga rättigheter. På samma sätt hoppas jag att det kyrkopolitiska programmet, när det lämnar partistyrelsens rum om några veckor, andas mod och människovärde. Enda sättet på vilket vi kan bli ett 20 %-parti är att stå upp för alla människors lika rätt och värde i tanke, ord och handling. Det innebär att vi inte kan låta präster vägra viga homosexuella, enligt min mening. Det är ju samma sak som om en lärare skulle välja bort att undervisa barn med en viss religion eller en viss hudfärg. Sjukt! På samma sätt måste Centerpartiet också stå upp för att inte utstråla heteronormativitet i ett kyrkopolitiskt program. Homosexuella ska få ingå äktenskap. Punkt. Men det tycker vissd inte alla. Svenska Kyrkan har också som majoritetsreligion en viktig roll i att motverka antisemitism och islamofobi genom att folkbilda kring likheter med andra religioner såsom judendom och islam. Det ska bli spännande att läsa kyrkopolitiska programmet i sinom tid, då det är ett viktigt val, den 20 september.

Öppen motionsdebatt för förnyelse

Efter förra årets vårstämma fick Stockholmcenterns distriktsstyrelse i uppdrag att förnya stämmoformerna. En grupp tillsattes. Den bestod av Finn E, Stureplanscentern, Sebastian F, Södermalmscentern och Simon P från CUF, samt mig som ordförande. Vi kom fram till en hel del tankar, varav distriktsstyrelsen anammade att inkomna motioner skulle läggas ut på webben för öppen diskussion. Såväl medlemmar som icke-medlemmar kan läsa motionerna och kommentera dem. Distriktsstyrelsens ledamöter tar intryck av debatten. Det finns också möjlighet för motionärer att dra tillbaka sin motion efter avslutad debatt. Möjligheter till jämkning finns också på ett annat sätt än tidigare. Nu återstår debatten och resten av förnyelsen för att bli ett ännu mer spännande parti med bästa opinionsbildningen. Följande personer har också bloggat om www.stockholmsmotioner.se : Per, Johan, Oscar

Mellanösterns möjligheter

Jag har varit på Centerpartiets mycket intressanta kurs om Mellanöstern i ett dygn. Det handlade verkligen inte bara om Gaza-Israel. Mellanöstern utgörs av 22 länder. Arrangörerna visade med hjälp av föreläsarna på utvecklingspotentialen och möjligheterna, vilket känns mycket lösningsfokuserat. Det är ur styrkorna vi kan nå nya mål. Istället för att måla upp nattsvarta bilder som gör oss förfärade. En slutsats som jag drog är att Sverige har mycket att vinna på att initiera samarbeten med Mellanöstern. Kvinnor är i majoritet att starta företag i Gulfen. Det finns också en spännande finansieringsform i egenskap av islamisk finansiering. Det låter jättemärkligt. Islamisk finansiering. Men det innebär: Delat ansvars- och risktagande och räntefria lån– pengar i sig skall inte generera inkomster utan du skall aktivt se till att dina pengar skapar jobb och mervärde för dig själv, dina partners och för samhället i stort. Fint! Vilken bra idé. Att den som har mycket pengar delar med sig till goda initiativ. London är på. Tyvärr är Sveriges muslimer bara 3 % till antalet, vilket innebär att tanken kanske inte slår igenom här än på länge. Men varför inte starta ett projekt där vi får lära mer om formen för att se hur denna typ av ekonomisk finansiering kan passa in i vår kultur och i vårt tänkande. Dvs någon form av kunskapsöverföring (läs: biståndsprojekt) där Sverige under finanskrisen lär av Mellanöstern. Kanske kan en vinna-vinna-situation uppstå, dvs att vi har något att bidra med vad gäller demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Om någon är intresserad. Annars kanske det kan bli en bieffekt för vår samarbetspartner då syftet är att vi ska lära oss något. Men det kanske är ett synsätt som är svårt att ta till sig? Nej, inte i Centerpartiet som är ett progressivt parti.

SvD Näringsliv engagerar idag

När jag bläddrade igenom morgontidningarna var det idag SvD Näringsliv jag vaknade till av. Maktspel förekommer väl överallt, där någon - oavsett kön - ska väljas, men att det fortfarande är få kvinnor i valberedningarna och bara 18 % kvinnor i börsbolagens styrelser är omodernt. 4 av 163 bolag har jämn könsfördelning. Frågan är om det måste vara jämställt överallt - är det ett problem? Visst är det ett strukturellt problem. Och tyvärr verkar det som om företagande fortfarande är förknippat med manlighet och i annat fall talar vi om 'kvinnligt företagande'? Förebilder är bra. Ang bolagsstyrelserna: I sämre tider gör man färre förändringar, siar de kunniga. Stora bolag är dock bättre än mindre bolag. Slutsatsen är alltså att det är en risk att ha kvinnor med i styrelsen. Men tänk om styrelserna blir mer mångfacetterade med lite jämnare könsfördelning? Att det snarare är ett vasst vapen att se till mångfald snarare än enfald. Att konsumentkännedomen, målgruppskänslan och konkurrenskraften ökar. För att få en skjuts framåt skulle man kunna införa kvotering under en tidsperiod (tex 5 år) för att börsbolagen inte inser sitt och Sveriges eget bästa och för att bygga upp en kompetens bland kvinnor vad gäller bolagsstyrelseskap, men också få flera att komma som nya samtidigt. "Normala" valberedningar sköter ju det där med kvotering ändå, då man inser att en mixad grupp är den bästa gruppen och att kön är en viktig faktor. Man kan också fundera över om en morot är en bättre metod dvs lägre bolagsskatt om könsfördelningen är jämnt fördelad. Ett tredje alternativ är att införa en jämställdhetsmärkning (som får användas av bolag som har 40-60%-könsrepresentation) som anges vid sidan av börsbolagets namn för att den medvetne konsumenten kan göra ett val. Eller så är det helt enkelt så att de bolag som har en rätt så jämn fördelning själva tjänar på det och går stärkta genom krisen. Jag tror att företagsvärlden har mycket att lära av föreningsvärldens arbete med jämställdhet. Jag vet att det var en lång väg, många jämställdhetsutbildningar och hårt arbete för Riksidrottsförbundet att få en kvinna som ordförande. Mera forskning och dokumentation om de som lyckas! Såg att även Annie funderar över jämställdhet nu.

Alla människors lika rätt och värde

Centerpartiets mest grundläggande värdering är att alla människor har lika rätt och värde. Den principen måste genomsyra lagstiftning, regler och normer i Sverige. Dagens motion om könsneutrala äktenskap var ett historiskt steg närmare att var och en ska kunna växa som människa och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar. När alla homosexuella känner en större frihet och öppenhet, en likvärdig sådan, blir också Sverige från min horisont friare och öppnare. Härligt! Då måste nästa steg bli att kyrkomötet beslutar att ingen präst ska kunna vägra att viga två samkönade.
Följande personer har bloggat om detta: Fredrick, Johan, Annie, Krister, Magnus, Hanna, Camilla

EP-valsstart i Västerort imorgon

Imorgon kl 19.00 är det dags för årsmöte för Centerpartiet i Västerort, denna 55 medlemmar stora avdelning. Det är också vår kampanjstart inför EP-valet. Abir Alsahlani kommer! Tredje namn på Centerpartiets lista till Europaparlamentsvalet. Vi har bestämt att vi ska ha en studiecirkel i ämnet för att förkovra oss. Valplattformen är given studielitteratur. I övrigt blir det planer inför årets verksamhet och kyrkovalet. Bättre lokal än Ängby kyrka kunde vi inte hitta till detta möte. Det ska bli kul att planera ett viktigt år!

Allianspolitiken blir verklighet

Äntligen börjar Alliansens politik träda i kraft och bli verklighet även då det gäller skolan! I vår kan elever söka till elitklasser, eller spetsutbildningar som de formellt heter. Oppositionen tycker inte att man ska få vara bra i något teoretiskt ämne, utan alla ska sitta med jante-lagen svävande runt sig och vara lika halvbra, eller låtsas som om alla förstår, fastän de inte gör det. För det är det som vänsterpolitiken går ut på; att alla ska ha det lika, göra lika, vara lika. Men det är en ideologi som inte tilltalar mig. Jag anser att var och en är unik och måste få utveckla sina intressen, växa med uppgiften, bli sedd på sin nivå. Det är rättvisa! Då kan varje individ bli stark och då blir också gruppen/samhället starkt.

Annie tar debatten

Annie skriver idag om behovet av att ta debatten om turordningsreglerna i Dagens Industri. För ungdomarnas skull. Hon kommenterade också partiledardebatten, där hon tyckte att frågan lyste med sin frånvaro, på Webfinanser. Hon bloggar också om frågan.
Att jag har bloggat om det här och här kanske du visste redan.
Övriga som tar upp frågan är: Oscar, Johan, Hanna

Mångkultur i media

Jag blev så glad då jag idag läste City-artikeln om hur mångkulturell kompetens tillvaratas. Och nu tittar jag på Kunskapskanalen som synliggör muslimska kvinnor. Under två timmar får muslimska kvinnor från olika arbeten och samhällsskikt komma till tals. Men även åsikter om islam från icke-islamister. Nu olika åsikter om slöjan. Intressant, men jag kan tänka mig att det kan vara provocerande för både slöjbärare och slöjförkastare. Debatten om slöjan är tydligen 150 år gammal. Repris på torsdag kl 22 för den som är intresserad. Nedjma Chaouche gör ett bra jobb som programledare.

Storstädernas villkor

Idag har jag varit tjänstledig för att delta i Centerpartiets storstadsgrupp, där Ankersjö och jag representerar Stockholmscentern. Det är ett viktigt arbete då Centerpartiet ju är ett parti för både land och stad. Det behövs ett ömsesidigt samförstånd kring varandras arbete, men också en insikt i vilka frågor som är unika storstadsfrågor. Det är en rolig uppgift då det handlar om att framföra de särskilda villkor storstadsdistrikten har i att rekrytera väljare och synas i mellanvalsperioder. Det är en angelägen uppgift då vi har höga ambitioner inför EP-valet och valet 2010.

Arbetarögon på LAS

Nya aspekter på LAS framfördes i dagens DN på debattsidan av näringslivsforskare Magnus Henreksen. Jag har tagit upp frågan tidigare. Om det ändå görs x antal avsteg från lagen är det ju verkligen inte någon trygghet i och med lagens existens. Då handlar det bara om bevarandetankar, brist på att våga förändra och fackkrameri. I Finland finns inte lagen om turordning. Men det är ju alltid så att man vet vad man har, men inte vad man får. Lagen hindrar arbetsgivare, i både privat och offentlig sektor, från att behålla nyrekryterade människor med färskaste utbildningen eller med egenskaper som kompletterar arbetsplatsen i stort. Ungdomar som precis har kommit in på arbetsmarknaden får stryka på foten. Gruppen anställda riskerar att bli väldigt homogen. Den arbetsplats som saknar personer med annan etnisk bakgrund kan inte rekrytera några. Den arbetsgivare som föredrar en mix i ålder för att man inser att folk kompletterar varandra får en allt högre genomsnittsålder i arbetarskaran. Då skolor och äldreboenden läggs ned i den kommunala sektorn får unga och nya svenskar stå åt sidan. Verksamheten utarmas och brukarna blir förlorare. Visst hade det varit lättare i högkonjunktur att avskaffa lagen, då det för arbetstagarna rent teoretiskt blir lättare att få ett nytt jobb. Men måste inte Centerpartiet stå på företagarnas sida? De som i lågkonjunkturen inte vågar nyrekrytera då en felanställning blir otroligt dyrköpt. Där finns inte någon försäkring, se. Då jobbar företagarna hellre lite hårdare själv än att våga anställa. Är det inte en förfärlig massa lagar som är skrivna ur arbetarnas ögon, som om ett arbete vore en mänsklig rättighet? Men är det en modern syn? Är det en syn som gynnar antalet blomstrande företag som kan få arbetsmarknaden på fötter igen? Borde inte samhället revidera sin syn på företagarna, våra hjältar, som dels fixar jobb åt sig själva, dels åt andra och dessutom pungar ut med arbetsgivaravgifter så att vi kan ha barn på förskola, fritids, skola och några av oss försörjer oss genom offentlig sektor. De ska väl i alla fall ha rätten att bestämma vilka de anställer eller säger upp vid arbetsbrist. Fram för arbetsmarknadslagar ur ett företagarperspektiv! Tornberg sammanfattar artikeln. Fler som bloggar kring LAS är Johan, Oscar, Anna, Hans, Stefan, Michael, Callisto

EU som global ledare i Gaza

2001 hade vi en palestinsk elev i förberedelseklassen på Kärsbyskolan i Botkyrka. 2006 var jag på Dramaten och såg Kristina Lugns finstämda, allvarliga monolog om muren som avskärmar Gaza. Under decennier har konflikten mellan israeler och palestinier överskuggat Europas samvete. Det dåliga samvetet sedan 1940-talets fasor. Situationen har gynnat läget för islamistiska fundamentalister som å sin sida vill åtnjuta makt i form av Hamas. Den politiska grenen valdes av folket, men den militära Hamas-grenen är inte folkvald. Nu har konflikten blivit krig. Och äntligen sätter världens ledare lite press på båda sidor, hoppas jag. Oskyldiga civila ska inte behöva dö. Barn ska vara varken redskap eller offer. Barn är individer med rätt till skolgång, en kärleksfull, trygg uppväxt med förnödenheter och drömmar om en positiv framtid. Det inflammerade kriget är inte lätt att reflektera över. Man gör det med risk för att bli betraktad som antingen antisemit eller islamofob. Som om man lägger sig i familjära angelägenheter (läs: religion). Lägg därtill ett diffust hot om terrorism. Men att inte säga ifrån är att fega ur. Igen. Och det handlar ju inte om vem som har rätt eller fel, vem som började eller inte, utan om att metoderna - dvs dödande för att uppnå ett mål - är fel, enligt internationella överenskommelser. Internationellt känns det som en tung början på 2009. Centerpartiets kurs om Mellanöstern-konflikter är väl fulltecknad vid det här laget. Det är i alla fall positivt att Sverige och EU-topparna tar sitt ansvar. Det är dags för gemensam utrikespolitik nu. Läs gärna Centerpartiets valplattform s 7 om "Drömmen om EU som global ledare". Det handlar inte om att skapa nya krig, utan om konfliktlösning.

Följande personer har också skrivit om kriget: Ankersjö, Annie, Magnus Andersson, Isak, Hedin, se centerbloggar

Filmen Australia var sevärd

Jag är helt uppfylld av den helt orealistiska filmen "Australia" som Stina och jag såg i afton. Den handlar ju om hur mycket som helst: Kärlek och krig, det onda mot det goda, envist entreprenörskap med en tro på marknadsekonomi, könsroller som bryts, (åtminstone av kvinnan). Men den ytterligare dimensionen gör filmen fantastisk. Hur normer trotsas, fördomar rivs och alla människors lika rätt och värde värnas. Och att berättarrösten och därmed en av huvudrollerna tillhör en aboriginsk, utomäktenskaplig pojke. Minoritetspojken är förföljd av polisen, hånas och tillfångatas, men helt magisk! Och jag längtar efter en film av Colin Nutley om Sveriges ursprungsbefolkning, samerna. (Finns den kanske redan utan att jag sett den?) För att få situationen synlig för mig, lära mer och få en känsla för läget. Visst är artiklar och böcker bra. Men för att få upp ett intresse för en fråga går inget upp mot personliga möten eller en riktigt bra film.
[Oj - nu har jag läst ett antal recensioner som verkligen skriver ned filmen. Självklart känner jag mig lite dum och inser att de har rätt. Jag är ju bara svältfödd på kultur... Men att jag bölade i två timmar av tre var ändå ett ganska bra betyg från min sida.]

Reformer och sedan ro i skolan

Idag skriver PJ Linder i SvD om Björklunds tre uppdrag: "Lotsa reformförslagen i mål." (Ny lärarutbildning ska remissbehandlas, lärarauktorisation ska bli regeringsförslag. Gymnasieförslaget ska bli proposition. Läroplaner, prov och betyg ska behandlas i riksdagen.) Allt detta kommer säkert med hårt arbete att lotsas i hamn. Det finns en stor förväntan om det i skolans värld, där många är glada för att man tas på allvar och har lyfts upp till en kraft att räkna med. Men det är viktigt att dessa reformer inte görs förgäves, för DÅ tappar skolan styrfart och framtidstro. Dessutom blir det otroligt förvirrande för elever och föräldrar. Alliansen måste se till att försöka få med s och mp på de viktigaste bitarna och i annat fall utkräva svar från de rödgröna. Och det skriver PJ: "Utmana de rödgröna om framtiden." Det har tydligen lagts få förslag i riksdagens utbildningsutskott från oppositionen. Nu borde väl ovanan att vara opposition vara över. Vad vill de egentligen? Riva upp, gå med på eller hitta en egen variant? Miljöpartiet gillar fristående skolor, men sådana motarbetas av vänsterpartiet. Storasyster Sahlin ska medla. "Sporra kommunerna så det blir bättre meddetsamma." Varje kommun har sin situation med sitt specifika elevunderlag och behöver hitta sin organisation, i samklang med befintliga friskolor. Olika kommuner - olika lösningar, men målen är desamma. Det kan inte bli lika överallt, men det viktiga är att föräldrarna tillsammans med barnen får göra sina val.

Förstatligandets vindar sprider sig i kristider, även när det gäller skolan. UNT menar sorgligt nog att staten ska ta mer ansvar för resurser och utvärderingar under rubriken "Skolans kvalitet måste säkras". Och då jublar väl Ohly. Men var skolan bättre när den var statlig eller handlade det bara om att det blev lika för alla? Det spelade väl inte någon roll varifrån skolan fick sina pengar då Vingåkers första-ringare med 4,7 i medelbetyg kom till Katrineholm och gick naturvetenskapligt program och kände sig dum i huvudet pga bristande förkunskaper och en annan skolkultur. Centerpartiet tror att beslut fattas bäst så nära berörda personer som möjligt. Om en kommun vill lägga mer på äldreverksamhet än på skola får de väl göra det.

Centerpartiet har den senaste månaden bidragit med ett antal skolinspel som rektorslyft, lärarlöner, betygsöverklagande, lärarna Och givetvis måste det vara möjligt att göra vinst på en friskola! Men det återkommer jag till...

Bra med Beatrice besök

Det var bra att Ask besökte Rosengård och den lokala polismyndigheten. Hon tog problemet på allvar, lyssnade på berörda och uppmärksammade polisernas insats. Hon förstår situationen bättre och kan ta med sig tankar och intryck till högre instans. Dialog är en bra början. Att föräldrarna involveras i framtiden är en förutsättning. Skolorna i dessa områden har särskilt viktiga uppdrag vad gäller värdegrundsarbetet, men också i form av att ge eleverna tillräckligt med kunskap så att de får självförtroende och en känsla av att behövas och vara en del i vårt samhälle.