Stolt näringsminister hyllar företag

Maud Olofsson intervjuas i senaste numret av Entreprenör. Hon berättar om de insatser regeringen och Centerpartiet gjort för att förenkla och förbättra för företagare. Hon är stolt över företagarna. Det gör hon rätt i. Företagarna ger budgeten godkänt. Det är inte något dåligt betyg av en grupp som ändå är så strävsam och går in med så stort eget engagemang i en bedömningssituation! De är särskilt nöjda med att egenavgifterna sänks och att trygghetssystemen för företagarna införs. Svenskt Näringsliv skriver att företagsamheten ökar - trots finanskrisen. Framför allt ökar företagandet bland kvinnor. Härligt Maud! Du är på väg att nå din och Centerpartiets vision om att "Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i. Det ska bli mer lönsamt och mindre krångligt att vara företagare." Jag börjar bli riktigt sugen själv, alltså.

Mp ställer infrastruktur mot kollektivtrafik

Per Ankersjö och Gustav Andersson fortsätter debatten mot Miljöpartiet på svd.se. Igår fanns slutrepliken publicerad. Och det blir ju så tydligt. Miljöpartiet vill inte investera i infrastruktur. De vill lägga samma pengar på kollektivtrafik. Självklart behövs pengar för kollektivtrafik. Men det är inget motsatsförhållande. Centerpartiet har föreslagit spårbilsbana i senaste stadshusbudgeten. Men infrastruktur krävs för att klara kollektivtrafiken, Miljöpartiet. Och bilen finns som uppfinning för att stanna. Dock stannar inte utvecklingen. Miljöbilar, bränsleutveckling, elbilar osv. I kombination med människors livsstil. Att ta bilen för utflykt, storhandling eller samåkning är inte fel. Stockholm växer. Det behövs transporter med paprikor, mjölk och bildelar. För transporter behövs vägar. Miljöpartiet vill inskränka den. Centerpartiet bejakar utvecklingen och tar ansvar för att få den så miljösäker som möjligt. Det ska vi inte släppa, varken i regering, landsting eller kommun.
Kungsholmscentern, Johan, Magnus Andersson bloggar också.

Centerpartiet är företagarpartiet

Ett år innan valet infriades Centerpartiets viktigaste vallöfte. Nämligen att göra det enklare för företagare att starta upp och att anställa. Trygghetssystem för företagare med tio (!) reformer presenterades av näringsminister Maud Olofsson i förra veckan. 480 miljoner avsätts i budgeten för följande tio reformer:
1. Två års övergångssystem i föräldra- och sjukförsäkringen från att vara anställd till att starta företag.
2. Rättighet till arbetslöshetsförsäkring de första två åren företaget startas.
3. Möjligheten att välja längre karenstid i sjukförsäkringen.
4. Jämförelseinkomsten för egenföretagare tas bort.
5. Egenföretagare som tar ut tillfällig föräldrapenning kan göra det på samma villkor som anställda
6.En utredning om möjlighet till havandeskapspenning för företagare för brister i arbetsmiljön görs.
7. Ökade incitament för företagare även när företaget går sämre.
8. Enklare att göra uppehåll i näringesverksamheten och kunna få arbetslöshetsförsäkring.
9. Tydligare regler för4 den som vill ha företag som bisyssla.
10. Generellt högkostnadsskydd för sjuklönekostnader för arbetsgivare.

Äntligen! En reform med företagaren i fokus. Maud Olofsson har fått regeringen att förstå att det är i företagen jobbtillväxten finns. Det här är Centerpartiets grundidé om att individens drivkraft, förmåga att ta initiativ och förverkliga idéer är stark. Starkare än något system. Skapandekraften är starkare än
Och den som säger att Olofsson är förlorare i budgetförhandlingen kan inte förstå företagarnas villkor. Det här handlar inte om kronor och ören. Politik är också att genomföra reformer som likställer en grupp med en annan, i detta fall företagare/arbetsgivare med anställda. I kombination med att sänkta egenavgifter och arbetsgivaravgifter samt skattetrycket för anställda minskar kan nu Sverige få schwung på jobbtillväxten. För när du får mer över i plånboken kan du spara till ett startkapital för ditt företag. Tre av fyra unga skulle vilja starta företag, men vågar inte. Nu är det möjligt med ett skyddsnät. Det är det här vi hade stämma om i Stockholm 2005: Jobb, jobb, riktiga jobb. Näringsdepartementet gör det möjligt för många, många att våga släppa taget (inte helt, men åtminstone delvis till en början) för att starta företag. Det är att tro på individens kapacitet och att reformera för valfrihet.
Annie bloggade om detta då förslaget släpptes. Jag vet att ETR jobbat med frågan.

Carlgren (C) tar klimatansvar

Idag kickade Maud Olofsson och Andreas Carlgren, båda centerpartistiska ministrar, igång en kampanj för att sänka gradantalet på jordklotet med två. Kampanjen kallas därför 2grader. Du kan skriva under här. Tyvärr missade jag kampanjen imorse. Centerpartiet skrev den första miljömotionen till riksdagen 1963. 46 år senare är det en klimatkompetent, miljöengagerad centerpartistisk miljöminister som förbereder förhandlingar med världens ledare till ett nytt avtal. Upptakten skedde i somras under ett miljöministermöte. Och som den centerpartist han är, Carlgren, insåg han och hans stab att man måste få folk att må bra. Skapa stämning och lite lära-känna. Det som folk snackade om när de åkte hem från Åre var väl inte förhandlingarna, utan att man fått se Näcken sitta och spela i en fors. Lite svensk folkskrock, bjöd han på, Carlgren. Under hösten har han rest runt till ledare i andra länder för att samtala. Också det ett tecken på gott ledarskap och allvaret i Carlgrens engagemang. Nu kan du och jag ta ställning för att vi vill att förhandlingarna i Köpenhamn ska lyckas. För klimatets och jordklotets framtid. Det är ju så att klimatarbete sker såväl i politiken som på hemmaplan. I tanke, ord och handling. Och vi gör det, som Maud brukar säga, för våra barn och barnbarns skull.

Bloggar gör även Stefan, Magnus, Annie, Oscar, Magnus S, Christer, Pia

Var fjärde mp-väljare velar

Miljödepartementet med Andreas Carlgren (c) i spetsen har möjliggjort att Förbifart Stockholm förverkligas. Något som fyra av fem centerpartister bejakar. Beslutet 2005 på Stockholmcenterns stämma var befriande och verklighetsförankrat. I förbifartsförslaget har Carlgren gått miljövänner till mötes genom att förlägga vägen i tunnel under Lambarfjärden och Grimstaskogen. För miljövänner i Bromma och Vällingby är beskedet en möjlighet och en seger. Miljöpartitoppen och andra vänsteraktivister rasar. Men en opinionsundersökning gjord av Novus opinion visar att faktiskt bara en av fyra miljöpartister är emot förbifarten och 50 % vill ha den. Var fjärde miljöpartist vet faktiskt inte hur han vill ha det. Som om de inte bryr sig. Per Ankersjö på Brännpunkt idag. Det är en välformulerad artikel som tydliggör skillnaderna mellan liberalism och moralism, tillväxt och frånväxt, teknikutveckling och teknikavveckling, företagsamhet och eftersläppsamhet. Miljöpartiets protester är alltså förankrade varken hos väljarna, i s-samarbetet eller hos västerortsborna. Vi som bor och verkar i Bromma, Vällingby, Hässelby längtar efter då första spadtaget tas.

Johan, Karl, Magnus och Oscar bloggar också.

Niqab försvårar öppen kommunikation

Dilsa Demirbag-Sten skriver på dagens DN debatt om ärendet som var uppe i Utbildningsnämnden i förra veckan. Nämligen en kvinna som går på ett vuxengymnasium i staden och har anmält till DO att hon inte får bära niqab, dvs slöja där enbart ögonen syns. Som ersättare i Utbildningsnämnden har jag inte formellt rösträtt, men som gruppledare har jag varit med och uttalat stöd för förvaltningens tjänsteutlåtande. Så här resonerar jag:
Vi vill inte sätta dit någon. Skolorna måste få ha rättighet att sätta upp rimliga regler kring klädsel. Varför man inte kan bära rånarluva, mask eller niqab i en barnskötarutbildning beror på tre anledningar:
- Pedagogiken i klassrummet bygger på att alla kan se varandra under en dialog. Därför vill man att möbleringen ska vara hästsko-form så att en bra diskussion uppstår där man ser varandras ansiktsuttryck, känslor och kan ge varandra stöd i diskussioner.
- Säkerheten på skolan bygger på att man kan identifiera vem som går på skolan. Alla som går och arbetar på skolan bör känna sig trygga med att man känner igen varandra.
- Arbetet med barn kräver att man har ett synligt ansikte, för anknytningens skull, för språkutvecklingens skull och för att lära barn social kompetens i form av leenden, ansiktsuttryck osv. Det handlar också om kontakten med mammor, pappor och kollegor.

Staten ska inte bestämma klädsel eller förbjuda burqa på gator och torg. Men en skola eller en arbetsplats måste få sätta upp klädkoder. Inte för att utesluta någon, utan för att man vill uppnå ett visst syfte dvs för funktionens skull. Det här handlar inte heller om islam eller om kvinnans val eller inte. Det här handlar om en kulturell kontext där vi i ett öppet och fritt samhälle vill se varandras ansikten på lika villkor. Det är en rättighet för såväl kvinnan som hennes samtalspartners.
Lotta bloggar också. Några SSU:are vill att niqab ska tillåtas. Miljöpartisten Per Olsson lade ett yttrande om att niqab ska tillåtas.

Stoppa utvisning av kristna irakier

Stoppa utvisning av kristna irakier skriver Oscar Fredriksson, Pontus Löfstrand och jag idag på SvD:s insändarsida Synpunkt.

Mer arbetskraftsinvandring

Hanne Kjöller har en bra kolumn i DN idag: Låt fler komma in. Mer arbetskraftsinvandring skulle göra att integrationen sköter sig själv. Offerstämpeln på personer med annan etnisk bakgrund skulle försvinna. Och framförallt skulle Sverige vinna mer på den mångfald i företagande och kompetens som skulle införas.

Sammanräkning pågår

Sammanräkningen av röster till kyrkovalet pågår. Som det ser ut har Centerpartiet fått två mandat till kyrkomötet här i Stockholms stift. Vi har alltså ökat. I stiftet ser vi ut att ligga på samma nivå med tre mandat. I flera församlingar har vi blivit representerade och ökat, framförallt i innerstaden, men vad jag hört också i Brännkyrka, tack vare vår lokala kämpe Evy Kjellberg. Det är bara att avvakta tills resultaten är klara. Jag är självklart bekymrad över Sverigedemokraternas framgångar i kyrkomötet.

Helen Törnqvist (C) till kyrkomötet

Jag vill ha en öppen kyrka som står upp för människors lika värde och rättigheter. En kyrka som är en fristad för behövande och utsatta och papperslösa. En kyrka där präster får ansöka om vigselbehörighet. Med vigselrätten ska prästen få viga såväl homo- som heterosexuella par. Jag vill ha en kyrka som för religionsdialog En kyrka som antar en öppenhetsstrategi för att få fler unga delaktiga. En kyrka som är avpolitiserad. En kyrka som är jämställd. Ett förslag till detta är Lex Märta.
Få invandrare kandiderar till kyrkomötet, skriver SvD. Fler vill avskaffa partipolitiken rapporterar de också.
Det är bra att kyrkor prövar nya former. Marsch till valurnorna skriver Sandlund. Vallokalerna har öppnat! skriver Expressen.
Tack för stödet och hjälpen i valrörelsen: Per och Eva, Oscar, Stina, Abir, Pontus, Stephan, Elsa, ETR, Johan, Regiana, Evy, Ellinor, Fredrik, Miguel, Bertil, Sofia, Magnus, Elias, Stefan, Jonas, Erika,Håkan, Alireza, Catrine, Ingrid, Gustav, Thomas, Lennart, mina kollegor, min käre make och övrig familj. Tack för samarbetet Ann-Sofie och lycka till! Dessutom ett tack till Christina som lärt mig allt inom kyrkopolitik och varit ett stöd här i Brobyggarna i Bromma.

Mitt jobb spelar roll

Det här är Birgit. En kvinna som ska rösta på mig imorgon. Igår då jag var på Brommaplan och kampanjade fick jag cred. Ett kvitto på mitt arbete sedan juli 2006. Hon sa nämligen: "Jaaa, den här gången ska jag nog rösta på Centerpartiet, för de är ju de enda som återkommer i varje val med information." Mina ögon spärrades upp lite, som de alltid gör när jag blir extra intresserad: "Var bor du?" Svaret blev ett kvitto på att de timmar jag lagt ned i tre trappor utan hiss i tre års tid har spelat roll. Och förhoppningsvis gör det det även imorgon då väljarna går till urnorna för att välja de politiker de vill ska fatta beslut om värderingar och verksamhet i Svenska Kyrkan.

Kyrkan kan bekämpa islamofobin

Jag vill ha ett öppet samhälle som genomsyras av människors lika värde och rättigheter. Det största hindret för ett öppet samhälle just nu är islamofobin. Var femte ung muslim har känt sig utsatt för sin religion. Muslimhetsen späs på av Sverigedemokraternas syndabockstänk där allt muslimer gör eller säger förklaras med det faktum att de är muslimer, oberoende om de är religiöst aktiva eller aldrig sätter sin fot i några moskéer. Man beskriver också muslimer som en enhetlig grupp som alla har samma uppfattningar av vad islam är. Tack vare yttrandefriheten kommer fördomarna fram, men gränsen till hets mot folkgrupp är nära. Islamofobin måste bekämpas och jag anser att Svenska kyrkan har en viktig roll i det arbetet.

Genom att sprida kunskap och föra dialog kan vi få förståelse för varandras religioner. Vi lär oss att Bibeln och Koranen har mycket gemensamt. Vi inser att islam inte är synonymt med terrorism och att jämställdhet inte kommer av sig självt, utan tack vare engagerade män och modiga kvinnor som vågar bryta mot mönster och traditioner.

Med 70 % av landets befolkning som medlemmar har Svenska kyrkan en stor medlemskår, som över tid är möjlig att påverka. I möten, predikningar och medlemsblad. Stockholms stift samverkar redan med kyrkostyrelsen i ett föredömligt arbete där man inrättat ett centrum för religionsdialog. Det är betydelsefullt att det arbetet får leva kvar och utvecklas. Med större inflytande från Sverigedemokraterna än de ledamöter de redan har riskerar arbetet att stoppas.

Man kan tycka att Svenska kyrkan har nog med sig själv med ekonomisk och ideologisk kris. Men alltför ofta är det just när man vänder sig inåt och sluter sig som skalet blir ännu starkare. Genom att vända sig utåt och stå upp för de värderingar man har och de principer man vill leva efter blir man stark och målmedveten.

Med obligatorisk undervisning om islamologi i kyrkans utbildningar för diakoner, präster och pedagoger kan Svenska kyrkans fotfolk förberedas på uppgiften att möta medlemmar och medborgare med frågor och fördomar om islam. Idag förekommer på Pastoralinstitutet några lektioner om andra religioners traditioner, men jag menar att islamologi borde utgöra en egen kurs. Med kunskap i möten och dialoger kan vi få en kyrka som står upp för människors lika värde och rättigheter gör samhället mer öppet. Bloggar om kyrkovalet: Eva, Esbjörn, Erika, Stefan, Håkan, Värmdöcentern, Niklas

Kryssa Ellinor till Stockholms stift!

Imorgon bär det av till valurnan. Man ska göra tre val: Till kyrkomötet, till stiftet och till församlingen. Jag kryssar självklart på mig själv till kyrkomötet. "Om inte jag tror på mig, vem ska då göra det" sa Ingrid Lundqvist i EP-valrörelsen. Till församlingen vill jag se Christina Andersson vald. Hon är ordförande för Centerkvinnorna här i Västerort och har ett gediget engagemang för internationella frågor, jämställdhet och miljö. Vi har suttit ihop i nomineringsgruppen Brobyggarna i fyra år där hon har varit ett stort stöd och en god ledare för Centerpartiets sida. Brobyggarna är fp, kd, c och partipolitiskt obundna i Bromma församling som samverkar. Till stiftet kommer jag att kryssa Ellinor Moberg. Hon är lärare i hem- och konsumentkunskap. Sedan några år tillbaka har hon ett eget företag som arbetar med matfrågor. Sin kunskap och sitt engagemang har hon tagit med in i partiet. Det har givit resultat i form av att vi vill se ökat antal timmar i skolan för ämnet hkk, men också att vi prioriterar skolmatsfrågorna och i stadshuset i budgetarbetet inför 2009 hade som toppfråga i skolpolitiken att tillsätta kostchefer som kan stödja rektorerna i arbetet med att chefa över skolköken. En fråga som alliansvännerna lyssnade till och nu har tillsatt i Utbildningsförvaltningen. Ellinor har varit medlem i Centerpartiet länge och kan vår politik i ryggraden. Ellinor brinner för miljön och har drivit klimatneutralitetsfrågorna ang Graninge stiftsgård. Hon vill också se ett samhälle för människors lika värde och rättigheter och utveckla kyrkans roll i ett mångkulturellt samhälle. Dessutom är Ellinor trevlig och varm som person.

Maud i Expressen

Intervjun med Maud i Expressen är bra. Hon driver företagarfrågorna tufft. Att förändra arbetsrätten står högt på dagordningen. Imorgon får jag se henne live igen! Det ska bli kul med festligheter med våra alliansvänner.
Per, Elias och Annie har bloggat.

Människors lika värde...

Människors lika värde gäller även invandrare och homosexuella skriver jag avslutningsvis på Newsmill idag.

Framsteg för islamiska föreningen

Idag fick jag ett samtal från Ahmed Bourkier som är ordförande för islamiska föreningen i Västerort. Jag berättade ju i somras om att föreningen har haft svårt att få tag på någon lokal. Jag skrev en debattartikel med anledning av Ahmeds problem. Den publicerades av Aftonbladet. Därefter har vi inte hörts av, men idag ringde alltså Ahmed och berättade följande: Föreningen ska få hyra en lokal av Västerortskyrkan för barn- och ungdomsverksamhet. Vällingby centrum upplåter plats för bönestunder. Så på söndag när troligen eid/bairam firas som avslutning av ramadan kan Ahmed och hans vänner samlas för ett gemensamt firande. Grattis till islamiska föreningen och till religionsfriheten!

Kyrka öppen för unga

En öppen kyrka är välkomnande och varm, även för barn och ungdomar. Som det ser ut idag är en alltför liten andel av våra kyrkvärdar under 25 år.

För att få fart på föryngringen av kyrkvärdar i församlingarna menar jag att det behövs en särskild satsning från kyrkomötet på barn och ungdomar som målgrupp.
Mentorskap är en beprövad metod som är användbar för nya och unga kyrkvärdar. Mentorprogram kan organiseras från stiften. Det kan också vara viktigt med utvecklingssamtal för de unga kyrkvärdarna då de till kyrkoherden i förtroende kan dryfta vilka präster, men också andra kyrkvärdar, som det är enkelt att tjänstgöra med, hur rutiner och former kan moderniseras och på vilka sätt de vill utvecklas. I sådana förtroliga, ömsesidigt öppna samtal är det också vara viktigt att kyrkoherden ger respons på kyrkvärdens arbete och uppträdande. Samtalet kan verka som en bro mellan äldre och yngre kyrkvärdar.

För att få ungdomar att känna att verksamheten är meningsfull och stimulerande är vip-utbildningar och erbjudande av nätverk i stiften goda metoder. Flera församlingar jobbar med kyrkvärdskap light då unga får medverka i gudstjänster och mässor. Det är en viktig introduktion då unga känner delaktighet och får påverka. Det kan också krävas utbildning av äldre kyrkvärdar så att de får en förståelse för att ungdomar inte tar uppdrag på livstid.

Man skulle kunna hävda att barn- och ungdomsarbete är en totalt lokal fråga som sköts av församlingarna. Men genom samverkan och strategier kan arbetet bli mer effektivt och målfokuserat.

En barn- och ungdomsstrategi bör upprättas. I den bör det finnas med en metodbank för hur unga kyrkvärdar rekryteras, utbildas och stimuleras till att fortsätta sina uppdrag. Unga kyrkvärdar kan vara förebilder för unga kyrkomedlemmar, som konfirmander och ungdomsledare. Det är viktigt för återväxten inom Svenska kyrkan, men också för att visa på att man är en öppen kyrka som är till för alla åldrar.

Ekeroth använder islamistens retorik

Newsmilldebatten rullar på. Ekeroth använder islamistens retorik, menar jag.

Kampanjande

Jag kampanjar för fullt. Har kört flygblad till två entusiaster ikväll. Skriver artiklar som jag försöker få publicerade. Jobbar lite. Umgås med familjen lite. Var på KSL:s utbildningsberedning idag. Yttrande över skollagen. Det blir bra för friskolorna med regional elevdatabas. Jag fick med Centerpartiets önskemål om tätare avräkning samt att man ska värna elevers integritet i systemet. Imorgon viktigt jobb och Utbildningsnämnd och ny-medlems-möte. Kul! Tack till alla er som hör av er med stöd, idéer och info: Kampanjgruppen Pontus, Stina, Jonas och Abir. Samt Per, Oscar, Johan med länkar.

MP är småsinta - förbifarten solidarisk

Miljöpartiet tar i så det spricker när de använder uttrycket "miljörasism" om Förbifart Stockholm. Men det bevisar bara hur likriktiga och socialdemokratiska de är: "Alla ska ha lika dålig infrastruktur." eller "Om inte vi får tunnel så ska inte ni få det heller."

Många, många som bor här i Västerort är glada över beslutet om att Förbifart Stockholm ska projekteras. Vi ser en ände på bilköerna, trängseln på Drottningholmsvägen och tjuvåkningarna på småvägar på morgnarna. Alla de som ska söderöver via Essingeleden kan ta Förbifarten. Lastbilarna behöver inte dundra förbi bostadshusen vid Drottningholmsvägen och sockerbitarna i Norra Ängby. Hässelbyborna och nybyggnationer i Lövsta ser lösningar på infrastrukturen.Så kommer miljöpartiet och kastar glåpord i ansiktet på oss att vi är rasister. När nu Miljödepartementet med centerpartisten Andreas Carlgren i spetsen har lyckats hitta lösningar som faller miljörörelsen på läppen skriker man "VARG!". Man unnar inte Järvafältet den utveckling och jobbtillväxt och attraktionskraft som den nya vägen medför. Det är småsint av Miljöpartiet.

Arbetsmarknadsområdet växer med vägen. Lättare att bo i Rinkeby och jobba i Huddinge. Lättare att starta företag i Tensta för en som bor på Ekerö. Och Vinsta företagsområde och Johannelund kan utvecklas. Miljöpartiet vill på allvar säga nej till utveckling. Centerpartiet vill att Stockholm ska växa. Gärna på höjden, men också förtätas på sina håll. Centerpartiet vill ha en öppen stad dit entreprenöriella människor är välkomna. Vi blir många människor på bara några år. Många av dem vill liksom jag helst åka kollektivtrafik. Men många vill också liksom jag ta bilen då det kniper, för att storhandla eller åka på utflykt. Då måste det finnas vägar till alla dessa stockholmare. Det är dags att börja se framåt och bygga en väg för kommande generationer. Det är dags att ta ansvar. Den solidariteten måste vi ha med våra nästa.

Carlgren skriver i Aftonbladet. Stödet för Förbifarten är massivt. Är 9 av 10 som gillar förbifarten rasister?Gustav, Annie, Per, Johan, Oscar, Oscar, Fredrick bloggar.
Jag bloggade förut och dessförinnan.

Rösta på någon som vill avpolitisera

Så har även DN skrivit det. Att kyrkan borde befrias från staten och att inte politiken hör hemma där. Att såväl kyrka som Sverige skulle må bra av att likställa Svenska kyrkan - denna en gång statskyrka - med övriga samfund. Jag tror på underifrånperspektivet, att det blir en medlemsorganisation. Med Stockholmscentern i ryggen går jag till val på att avpolitisera kyrkan. Jag kan arbeta för det i både kyrkomöte och inom Centerpartiet. Övriga frågor är mångfald, öppenhet och religionsdialog. Det är ingen hemlighet att en stor drivkraft är att Sverigedemokraterna ställer upp och sitter med fyra mandat i kyrkomötet. Vi har olika visioner om samhället och synen på människors lika värde och rättigheter, jag och SD.

Kyrkans roll för papperslösa

För mig går medmänsklighet före alla papper i världen och jag är stolt över att Centerpartiet står upp för alla människors lika värde och rättigheter, och vi visar detta genom handling. Nu senast stod ett antal landstingsråd upp för att även papperslösa ska få tillgång till vaccin mot svininfluensan. De så kallade papperslösa är företagsamma medmänniskor som liksom de allra flesta drömmer om en bättre framtid och högre välstånd.

Vägen hit har sett olika ut, men den är aldrig lätt. Alla saknar de arbetstillstånd och är enligt lagen oönskade, trots att många av dem, enligt papperslösas egen organisation, är anställda i privata eller offentliga företag. Denna attityd och uppdelning är oacceptabel. Självklart ska alla följa lagen. Men även för en papperslös som vistas i Sverige måste det finnas en minsta-värdighets-nivå som innebär vård för papperslösa. På mitt samvete vill jag inte ha kvinnor som föder i stall eller förkylda barn som sover i tunnelbanegången. Det är inte människovärdigt år 2009, menade Centerpartiets partistämma.

Jag menar att Svenska kyrkan måste vara öppen för papperslösa som befinner sig på svensk mark. Kyrkan ska vara öppen för alla kristna och behövande – även för papperslösa.

För kristna utan uppehållstillstånd kan kyrkan stå öppen som en fristad för bön och gudstjänst. För en kristen är tron lika stark oavsett var i världen hon befinner sig. Svenska kyrkan kan ge tröst och stöd, men även humanitär hjälp rent praktiskt, som kläder, mat, hushållsföremål, vilket flera kyrkor i stockholmstrakten är goda exempel på.

På församlingsnivå kan kyrkan göra mycket för att stödja, lotsa och möta papperslösa. Med sin kompetens om myndigheter och instanser kan kyrkan som frivilligorganisation verka för att papperslösa ska kunna hitta rätt väg och goda argument för asyl.

Svenska kyrkan har med sitt långvariga internationella engagemang och trovärdiga arbete inom diakoni en viktig opinionsbildande roll i samhället, såväl lokalt som nationellt. Man har en förståelse för och kunskap kring papperslösas villkor, som är viktig att ta tillvara för de lagstiftande. Svenska kyrkans engagemang för papperslösa är diakoni in reality.

Kyrkan som fristad

Sanna Rayman skrev i SvD 090906 om hedersförtryck och den brist på kunskap som finns. Jag menar att kyrkan kan spela en viktig roll i arbetet med att ta emot hedersförföljda.

Jag vill ha en öppen kyrka som är välkomnande och varm. Den ska finnas till för dem som behöver den mest. Den ska ta emot förföljda och förtryckta med en öppen famn. Som en irländsk församling i somras gjorde med rumänska flyktingar då de blivit jagade av bybor. Jag vet att bland andra Sankta Clara församling i Stockholm city står öppen för hemlösa genom att erbjuda soppa, en bok och en dusch. Men Svenska Kyrkan kan så mycket mer.

Svenska Kyrkan kan bli en landsomfattande fristad för prostituerade, hedersförtryckta, hemlösa och våldsutsatta. I kristendomens hjärta finns något djupt humanitärt. Jesus hjälpte människor som var förföljda och utsatta och stod utanför samhällets ramar. Hans vänner var tulltjänstemän, prostituerade och rövare. På samma sätt måste Svenska Kyrkan idag öppna sig för dem som behöver en fristad eller en hjälpande hand.

Precis som Svenska Kyrkan i utlandet, SKUT, kan ta hand om dem som hamnar i knipa och behöver stöd kan Svenska Kyrkan i ännu högre utsträckning än idag bli en fristad. Kyrkan kan hjälpa våldsutsatta och förföljda kvinnor. Kyrkan arbetar med själavård och samtalsgrupper. Präster och diakoner stödjer. Men hjälpen kan ske på ett mer organiserat sätt än idag. Kyrkans landsomfattande närvaro ger gränslösa möjligheter.

Därför vill jag att Svenska Kyrkan, i samarbete med kommuner och frilligorganisationer med expertkunskap, ska skapa skyddade boenden. Under kyrkans beskydd ska alla som behöver stöd, oavsett religionstillhörighet, få hjälp. På olika håll i landet förekommer att familjer försöker hindra söner och döttrar från att göra sina egna val. Här kan kyrkan möta upp.

För att Svenska Kyrkan i hela Sverige ska bli en fristad krävs en öppenhet gentemot andra religioner och icke-medlemmar. Det kan krävas en flexibilitet i arbetsschema, en ny typ av bemötande och en prioritering i arbetsuppgifter. Men med öppenheten, mötena med de nya människorna och de nyförvärvade kunskaperna föds ett nytt engagemang och en större förståelse för att människor har olika förutsättningar och villkor. Och då kan kristendomen göra upp med sin fördömande ryggsäck.

Tro på individen

Tro på individen istället för att hitta syndabockar skriver jag idag på Newsmill med anledning av bränderna i förorterna och att Sverigedemokraterna försöker skuldbelägga muslimer som grupp.

Kryssa en kandidat som vill avpolitisera

Jag befinner mig på Bondens marknad på Söder med ett glatt och brokigt kampanjgäng. Brokigt för att inte alla är med i Svenska kyrkan. Vädret är vackert och ungefär var femte person vill ha en folder. Lika många stannar upp för att prata som under EU-valet. Flera har nämnt Göran Skyttes kolumn i dagens SvD. Mitt svar är att man kan och bör rösta på mig för att jag inom kyrkomötet vill driva frågan om att avpolitisera kyrkan, samt internt i Centerpartiet med stöd från Stockholmscentern.

Åsiktsregistrering - är det möjligt?

Oscar informerar mig om att Socialtjänstdatautredningen föreslår att man ska föra register på folks etnicitet och politiska medlemskap. Det låter mycket märkligt. Jag hinner tyvärr inte fördjupa mig i detta pga sömnbehov innan kampanjen imorgon.

Kärleksdiskriminering snart slut

Kärleken är så vacker. Så stark. Den kommer liksom svepande som en storm, omöjlig att hejda. Det är en fantastisk känsla som inte alltid är okomplicerad. Många av oss väljer att bekräfta kärleken inför släkt och vänner, men också inför Gud. Man lovar varandra evig trohet och kärlek. Tills om några veckor har det funnits en första klassens och en andra klassens kärlek, nämligen den heterosexuella och den homosexuella. Om några veckor blir det förhoppningsvis möjligt med könsneutrala äktenskap när kyrkomötet samlas för att bifalla kyrkostyrelsens förslag. Då jämställs Franks och hans partners förlovning med Evas och hennes fästmans. Då blir det möjligt för Anna att fria till sin tjej. Jonnie och hans partner kan bli äkta makar. Vilken känsla av befrielse och människovärdighet det måste bli för alla de homosexuella och deras närstående som betraktats i tusentals år som paria eller andra gradens medborgare - på grund av den mest grundläggande och vackraste känslan som finns: Kärleken.

Jag vill dock gå steget längre. Jag vill jobba i kyrkomötet för att man inrättar en vigselbehörighet där präster får ansöka om vigselrätt som ger dem möjlighet att viga såväl samkönade som olikkönade par. Tack och lov att de biskopar som finns representerade i Läronämnden och närvarar vid kyrkomötet inte har rösträtt vid kyrkomötet. Bra synpunkt på Brännpunkt idag.

Offentlig sektor kompletterar civila samhället

Jag och Eva Nordström, tf vd för Sektor3.

Tidigare har jag skrivit om civilsamhället och avser då dig och mig, som civila personer i vardagen. Civilsamhället kan också ha definitionen "ideell sektor" eller "föreningslivet". Ibland också "social ekonomi". I förra veckan arrangerade Stockholmscentern politikpub på temat "Det civila samhället". Sektor3, som är en tankesmedja, besökte oss. Intressant var att höra att Fredrik Reinfeldt i sin regeringsförklaring tog upp att "grunden för trygghet och gemenskap läggs i ett starkt civilt samhälle såsom..." föreningsliv, kyrkan, samfund osv. Han sa också att den offentliga sektorn är ett komplement till civilsamhället som definieras som ideella sektorn.

Tanken är verkligen befriande och revolutionerande. Den ställer allt på ända. Det är inte det kommunala äldreboendet som är normen. Om den lokala kyrkoförsamlingen vill starta ett äldrekooperativ ska de göra det och brukarna få välja boende. Därefter får kommunen ta hand om de som inte valt äldrekooperativet. Det handlar också om att idrottsföreningen kan stå för rehabilitering och sjukgymnastik. Eller att om Vi Unga-klubben vill driva fritidsverksamhet ska den göra det istället för kommunal fritidsgårdsverksamhet. Menar vi då allvar och har vi en politik? Ja, jag vill påstå att Centerpartiet tror och använder sig av exempel från sociala ekonomin, volontärskapet, civilsamhället. Det gäller bara att samla ihop sig kring den.

Det häftiga är ju att vi kan dra ner på den kommunala verksamheten, desto större civilsamhället är. Inte tack vare ideellt arbetande människor, utan andra konstellationer drivna i föreningsform. Men även här måste det finnas en mångfald. Det kan inte vara EN förening som tar över hela den alternativa verksamheten. I SV, Studieförbundet Vuxenskolans senaste nummer av Impuls berättas om civilsamhället; samlingslokaler och föreningar. Det rimmar väldigt väl med Centerpartiets tanke om att människor ska få förverkliga drömmar och genomföra idéer. Att lösningen finns hos individerna. Att ett underifrånperspektiv är nyttigt i alla lägen.

Sektor3 startade idag en idédebatt-sida som blir spännande att följa.
Redigering 090911: Rubriken ändrad så den stämmer med texten.

Avpolitisera kyrkan

Ikväll fick jag förmånen att träffa Elisabeth Sandlund som är chefredaktör på tidningen Dagen. Hon pratade hos Stureplancentern om hur Svenska kyrkan kan avpolitiseras. Något som jag själv skrev en debattartikel om i augusti. Jag menar att det finns många poänger med att avpolitisera kyrkan. För partiernas skull blir de mer öppna och inte uteslutande mot medlemmar som är ateister eller medlemmar i övriga samfund. Vi kan framförallt ägna oss åt det som vi just ska vara till för: Leda och samordna kommuner, landsting och riket. För kyrkans skull släpps det fritt en kraft, en tro på medlemmarna och också att det krävs ett arbete som innebär att man ännu mer synliggör vad man håller på med. Det blir de som vill vara aktiva i kyrkan som också tar ansvar för den. Jag tror att underifrånperspektivet och den totala frigörelsen från staten i och med att häva den lag som styr hur kyrkan ska organiseras kan ge Svenska kyrkan en vitaliserande nystart och en större tro till sig själv. Parallellt måste man tala om värderingar dvs vad man vill fylla verksamheten och innehållet med: Religionsdialog, kyrkan som fristad, öppenhetsstrategi för unga.

Bilen ger frihet. Förbifarten ger framtidstro.

Äntligen får vi besked om förbifarten. En tydlig effektiv regering har lyssnat till såväl företagare som miljövänner. Men miljöpartiet tar till brösttoner och kallar projektet miljörasism. Västerortsborna har fått en framtidstro. Många familjer kommer spara timmar av resande. Timmar som läggs på umgänge, samtal och läxläsning med barnen. Kollektivtrafiken kan byggas ut. Vi brommabor ser hur köerna på Drottningholmsvägen och stopp på Bergslagsvägen kan reduceras. Företagarna ser hur pengar rullar in när infrastrukturen förbättras.

Miljölandstingsrådet Gustav Andersson debatterar idag på Politikerbloggen utifrån en ideologisk synvinkel. Centerpartiet vill inte stoppa bilen. Centerpartiet vill minska avgaser. Det här projektet har projekterats och planerats hur länge som helst. Det är historia som skrivs när Andreas Carlgren ger ett symboliskt klartecken för detta välbehövliga vägbygge. Med tanke på de planer som finns om Stockholms tillväxt och med tanke på hur många som vill flytta hit är det verkligen på tiden. Vi kan inte stoppa tiden, Miljöpartiet. Vi kan inte stoppa utvecklingen. Det är att fördumma människor.

Att jag (faktiskt idag) står som ägare på den första bilen i hela mitt liv är något som ger mig och min familj frihet. Det blir möjligt för mannen att storhandla. Det blir möjligt för sonen och mig att åka och hälsa på mina föräldrar eller min mormor. Jag kan ta bilen en dag i veckan till jobbet för att sonen ska kunna vara på dagis en timma mindre och en timma mer med mig. Är det det som Miljöpartiet vill stoppa? Exakt vad vill de stoppa? Att folk rör sig från söder till norr? Att folk inte drar in avgaserna över Stockholm? Det är väl självklart att jag inte slutar köpa SL-kort. Jag tänker inte ta bilen för att hämta sushi 300 meter bort. Jag går fortfarande till återvinningsstationen och lekplatsen och biblioteket och bankomaten. Men jag kan åka till ÅVC med sopor och på hemvägen köpa blomjordspåsar på Plantagen vilka jag numera slipper ta på pakethållaren. Exakt vad av detta vill Miljöpartiet stoppa? Jag är en vuxen person som har gått "Handla miljövänligt"-studiecirkel och fått information om Agenda 21. Jag har spelat miljöteater och skrivit insändare om soptippar. Men nog vill jag att det ska vara enkelt och roligt att vara miljövän. Inte fördummande. Jag fattar mina beslut med hänsyn till miljön, plånboken och tiden med familjen. Det vill jag fortsätta göra. Utan pekpinnar från Miljöpartiet.
Oscar, Per, Johan, Staffan, jag bloggar också.

Regeringen sa ja till förbifarten

Regeringen sa ja till förbifarten och jag ger en kort kommentar i Mitt i.

Hedervärt arbete mot hedersförtryck

Varför mördar man sin dotter? undrar Sanna Rayman i dagens SvD när hon intervjuat två författare till en bok om hedersmord. Den frågan kan man ställa sig. Slutsatserna är viktiga:
1. Det behövs mer kunskap hos skola, föreningsliv och samhället i övrigt om hedersförtryck. Vilka är tecknen på att en flicka är hedersförtryckt? Vad är skillnaden mellan uppfostran och hedersförtryck? Hur respekteras familjens integritet? Var går gränsen för när en anmälan ska göras? Hur görs anmälan så att inte flickan skadas?
2. Polis och socialtjänst måste samverka och utbildas så inte misstag görs.
3. Varje fall är unikt och får aldrig schabloniseras.
4. Engagemanget hos män från hederskulturer att stoppa hedersförtryck är av stor vikt. Sharaf hjältar är verkligen hjältar.
5. Hederskultur är inte lika med alla individer från en kultur.
6. Hedersförtryck finns. Förnekelsefasen måste vara slut.
7. Hedersförtryck måste upphöra. För individens frihets skull.
Självklart ska vi ha nolltolerans mot all form av våld och mord. Men kanske är det så att straffen för mord på familjemedlem ska vara hårdare än mord på någon annan. Jag menar i familjen förväntar man sig ju att vara totalt trygg.

Civil lydnad lönar sig

Igår besökte vi det lokala anrika konditoriet Finess. Expediten hade glömt att ta betalt för en bakelse, vilket jag påpekade. När vi gick därifrån fick vi som tack en stor påse med goda frallor. Självklart var det med en känsla stolthet och hederlighet som jag promenerade hemåt med en god latte och en mumsig chokladbakelse i magen. Just känslan av att ha gjort rätt för sig är så skön. Men det kan också vara att hjälpa någon. Jag kallar det civil lydnad.

Jag minns en otrolig händelse fredagseftermiddag våren 2000. Jag hade varit inne på Vasagatan på Vi Unga-kansliet och jobbat med något. När jag kom ut hade min rosa bockstyrade cykel fått punktering. Jag skulle hinna till Lärarhögskolans bibliotek för att hämta något innan stängning och bestämde mig för att leda cykeln till Rålambshov. Då tvärnitade en taxi på Stadshusbron. "Hittar du till Utbildningsradion?" Jo adressen kände jag till. "Släng in cykeln så kör jag dig dit du ska innan fredagstrafiken startar." Det visade sig vara en taxichaufför som kom med bud från Borås. Jag visade honom vägen så att han slapp rusningen, han körde mig till LHS så jag hann låna boken, men därefter körde han mig till Bromma också. Som tack bjöd jag honom på kaffe och smörgås. Som tack fick jag en femtiolapp eftersom han ändå skulle ha stannat för att fika någonstans. Han fick reda på vägen söderut och där slutar historien, men projekt civil lydnad inleddes den sommaren.

En annan gång tänkte jag att mitt SL-månadskort som ju är opersonligt och gick ut den dagen kunde avvaras till någon som hade tänkt att stämpla sin remsa. Jag väntade några minuter och fick se en dam som fumlade med sin remsa. Jag gav henne SL-kortet och hon blev så glad att hon gav mig några blommor ur buketten hon plockat på sin kolonilott.

Projekt civil lydnad fortsätter livet ut.

LAS-stenen satt i rullning

LAS var orubbad i början av 2009. Maud Olofsson med Centerpartiet tog beslutet i början av maj att modernisera arbetsrätten. MUF har gått efter. Inom socialdemokratin har ett fåtal insett att LAS snarare låser in än ger fler jobbtillfällen. Nu senast har en arbetsgrupp inom Folkpartiet föreslagit landsmötet att man ska luckra upp LAS. Ledarsidorna i SvD och DN lyfter med jämna mellanrum upp frågan för att summera och driva på. Det är vad som behövs. För företagarna, ungdomarna och sent anlända personer. Men också för rörligheten på arbetsmarknaden och mångfalden. Alltså företagsamhet och mångfald. Helt enkelt tron på ett bättre Sverige.

Med vilka metoder vill Erixon jaga papperslösa?

En debatt om papperslösas grad av kriminalitet förekommer mellan magasinet Neos Mattias Svensson och bloggaren Dick Erixon. Värderingsskillnaderna blir tydliga. Dick Erixon menar att det inte är någon idé att följa lagen. Mattias Svensson svarar med att de som befinner sig i landet ändå betalar skatt i form av moms, bensinskatt osv.
Frågan om vård för papperslösa handlar om alla människors lika värde och rättigheter, konstaterar Corren, UNT och Nerikes Allehanda. Inte vill jag ha kvinnor som föder barn i garage och kojor eller apatiska barn på mitt samvete. Men det kanske Erixon vill.

Dick Erixon har rätt i en sak. Självklart ska alla betala skatt på arbete. Ju fler som betalar skatt, desto mer kan regeringen sänka inkomstskatten, arbetsgivaravgifter osv. Svartjobb är bara av ondo. Därför bör arbetsgivare som anställer folk illegalt få betala böter. Enligt en person som engagerar sig i papperslösa finns det kommuner och landsting som köper tjänster från företag som har papperslösa anställda och till och med har papperslösa anställda. Det låter helt otroligt märkligt, tycker jag. Där krävs det en genomlysning.

Jag menar att papperslösa måste ses som en grupp företagsamma individer som strävar efter ett bättre liv för sig och sin familj, precis som Dick Erixon och jag själva. Det är bara det att deras värld är lite större än min. Jag har aldrig varit au pair eller arbetssökande utomlands. Tre veckors trädgårdspraktik i Tyskland en gymnasiesommar är min bedrift. Deras lösningar är mer kreativa än mina. Liksom våra förfäder sökte sig till Amerika för att bryta mark och nybygga. De har hört talas om Sverige, satsar på ett kort och tar sig hit för att de drömmer om ett bättre liv med politisk och religiös frihet. Är det fult? Ska de skuldbeläggas? Men Sverige är inte lika liberalt som Amerika var på 1800-talet.

Nu är det ju mycket riktigt som såväl Erixon som Svensson skriver olagligt att befinna sig i Sverige mer än tre månader utan varken arbetstillstånd eller uppehållstillstånd. Bara undantagsvis kan man ansöka om arbetstillstånd när man anlänt Sverige, vilket jag hävdar att man skulle kunna göra. Är man så driven att man tagit sig hit, skaffat ett jobb och dessutom ansöker om tillstånd ska man inte få en dörr i ansiktet, utan välkomnas. Om man utvisas för att man inte har skäl för asyl ska man givetvis överklaga eller lämna landet. Om man får ytterligare avslag ska man lämna landet. Och om man inte gör det? Ja, det är ju då vissa väljer att gå under jorden och fortsätter leva i Sverige på andrahandskontrakt eller som inneboende med svarta jobb. För att de inte vill återvända med misslyckandet inför släkt och vänner i hemlandet. För att de stadgat sig här. För att livet här är mer okomplicerat än det i hemlandet med politisk och religiös förföljelse. Jag kan förstå det, men det är inte bra, såklart. Det skapar en alternativ värld, så länge inte våra gränser är helt öppna. För gömda kan ideella föreningar och religiösa samfund spela en viktig, humanitär roll. Men hur ska man komma åt den alternativa världen, om man nu vill det? Svensson vill inte lägga polisresurser på jakt av papperslösa, men det vill tydligen Erixon. För min del ser jag det som viktigare att bekämpa rån, mord, våldtäkt, bidragsfusk och brott bland unga förövare. Jag vill inte ha angiverier, inspärrade asylsökande eller flyktingar med fotbojor eller dörrknackning av poliser. Förstärkta insatser vid gränserna kanske är en metod. Snabbare processer av Migrationsverket är en annan. Att försvåra för personer att vistas i den alternativa världen genom att myndigheterna förföljer en skulle kunna vara lösningen. Men hur ser de metoderna ut? Att kräva pass av alla som ska köpa ett busskort eller matvaror känns inte helt modernt. Vilka metoder vill du se Erixon? Mer än att avvisa vissa födande till stallet trots att vi skriver 2009.

Gustav skrev tidigare i veckan om vaccination mot svininfluensa för papperslösa.

Elitkyrka vill vi inte ha

En komminister från Växjö menar att bara de som går i kyrkan ska få rösta i kyrkovalet. Det är väl ett intressant inlägg i debatten. Gustaf Björck menar att det är så det går till i föreningar där de som varit aktiva i verksamheten bör fatta beslut om den. Men ska vi då skapa ett A-lag och ett B-lag med närvarolistor som kyrkvärdarna har vid kyrkporten? Menar Björck att det då bara är de som nyttjar sjukvården som ska rösta i landstingsvalet nästa val? Men alla de som någon gång vill ha tillgång till vård måste också få säga sitt. Och alla de medlemmar som är troende och sympatiserar med kyrkans arbete, syfte och värdegrund och tycker att det är betydelsefullt med en öppen kyrka som finns där stark och stabil när det blåser i livet måste få lägga en röst. Om de vill. Allt annat är att fördumma dem. Nej, en elitkyrka är inte någon öppen folkkyrka. Min åsikt är att alla människor har lika värde och rättigheter. Också betalande medlemmar i en förening eller kyrkoskattbetalande församlingsmedlemmar. Det är bättre att avpolitisera kyrkan helt och hållet, menar jag. Det går jag till val på den 20 september.

Äntligen beslut om Förbifart Stockholm

Äntligen! En lösning för företagarna och oss boende i Västerort. Regeringen med Andreas Carlgren och Åsa Torstensson i spetsen presenterar hur Förbifart Stockholm ska läggas. Nu får Vägverket i uppdrag att göra en detaljplan. Investeringen beräknas gå på runt 27 miljarder och vara färdig när min son är i moppeåldern. Många är positiva. Stockholmscentern har kämpat för det här sedan 2005. Några är negativa och vill stoppa utvecklingen. Själv är jag lite besviken över att det inte blev någon häftig bro över Lambarfjärden som skulle kunna utgöra ett snyggt signum för Västerort, men när nu Carlgren, Falemo och övriga på Miljödepartementet lyckats med det nästan omöjliga att tillgodose såväl företagarna som boende och miljövänner finns det faktiskt inget att klaga på. Det återstår bara en varm applåd! Carlgren med sin känsla och kärlek för Stockholm och Ekerö i kombination med klimatkompetens har levererat. Och det är ju det unika med Centerpartiet som i ett politiskt förslag kan ta hänsyn till både miljön och företagandet med individens val som utgångspunkt. För det är du och jag som avgör hur mycket trafik det blir på Förbifarten, som ger otroliga möjligheter för nya kollektivtrafikförbindelser och minimerar risken för trafikinfarkt när Tranebergsbron eller Essingeleden kajkar ihop och även avlastar Bergslagsvägen och Drottningholmsvägen. Tyvärr verkar det som så att när nu de lokala miljökämparna har fått igenom sina krav, så ska pamparna som inte bor här försöka stoppa en utveckling, en möjlighet, en framtidsblick. Ankersjö, Andersson och Västerteg skriver på Brännpunkt idag.
Hedin och Centerpartiet på Kungsholmen, Johan Pettersson bloggar.

Sabuni förväntar sig integration

Nu pratar Sabuni om mångfald, förväntningar och samhällsorientering. Härligt. Ett mer positivt språk än tidigare. Jag är övertygad om att arbetet snabbare kommer att lyckas med denna ton.

Lex Märta kan ge jämställd kyrka

Lex Märta kan ge jämställd kyrka skriver jag idag på helagotland.se

Religionsfrihet ingen självklarhet

Idag är det sjuttio år sedan andra världskriget inleddes. Nazisterna klampade in på polsk mark för att tillskansa sig större livsutrymme åt sin ledare. Andra världskriget kom att bli vår historias största svepskäl för etnisk rensning. Framför allt judar, men också homosexuella, funktionshindrade och svarta sattes i koncentrations- och arbetsläger. Målet var förintelse. En sådan händelse upprepas inte. Men ändå har etnisk rensning och religiös förföljelse pågått under flertalet krig: I ex-Jugoslavien, Rwanda och Kongo. Metoderna har varit olika, men alla haft samma mål. Det är just det att det är så svårt att se och genomskåda utifrån. Vittnena överlever liksom inte. Och när vittnen finns, flyr och talar är det så himla svårt att se sanningen i vitögat. Det onda, hemska vidriga av människors gärningar. Vi hör, men lyssnar inte. Vi ser, men förstår inte. Vi känner, men förtränger. Kanske är det precis så nu i situationen i Irak. Därifrån HBT-personer och kristna har flytt. Om homosexuellas situation rapporterar Human Rights Watch. Det pågår också en religiös rensning av kristna. Sverige har utvisat 3 800 enligt SR och 10 000 väntas bli utvisade.

Så vad kan Sverige göra? Vi skulle kunna lyfta frågan i internationella sammanhang, i EU:s Mellanösternkommitté och framför allt bestämma sig för att lyssna till, förstå och sluta förtränga det som de asylsökande säger och vill ha uppehållstillstånd för. Ta ställning för religionsfriheten.

Men kanske är det så att vi är rädda för och ovana vid att stå upp för det som synes gynna oss själva, i detta fall en kristen minoritet. Denna kristna minoritet som förföljdes i Turkiet 1915, ett MR-brott som ännu inte erkänts av alla. Men visst måste vi lyfta blicken och se att människovärdet är vår gemensamma nämnare och står över allt vad etnicitet, sexuell läggning och religion heter. Är det något vi kan göra måste vi göra det. Om vi nu ska vara ett föregångarland.