Centerpartiet för unga entreprenörer

Annie Johansson som är nationell talesperson i ungdoms- och arbetsmarknadsfrågor för Centerpartiet har inlett en valturné där hon far runt till olika orter för att mäta temperaturen på företagarpolitik för unga.
Centerpartiets Entreprenörskapspaket för unga omfattar:
1. Inför mikrolån för unga
2. Starta-eget-bidrag till alla – inte bara för arbetslösa
3. Avdragsrätt för IT-tjänster i hemmet
4. Höjt anslag till Ung Företagsamhet på gymnasiet
5. F-skattsedel från födseln
6. Riskkapitalavdrag – särskilt viktigt för ungas företag

Att få en F-skattesedel på BB vore inte så tokigt. Då skulle entreprenörskapet finnas med som en möjlighet i bakgrunden hela livet. Idag kan det upplevas som något udda att starta ett företag. Företagare vittnar om att bekanta undrar varför de slösar bort en riktigt bra utbildning på att bli företagare. Tänk om företagande blev normen. Då skulle arbetslösheten vara lägre. Då skulle människor förverkliga sina drömmar. Innovationerna skulle hagla. Människor fick bestämma mer över sin egen vardag och kunde känna sig friare.

Låt lagen om valfrihet omfatta även KomVux

Idag har jag ett inlägg i Dagens Samhälle om att lagen om valfrihet bör omfatta även vuxenutbildningen. Annars blir det lite snett vid en upphandling, då faktiskt politikerna avgör vem som vinner upphandlingen och därmed studenten i första hand måste välja den anordnare som kommunen utsett.

Alliansens reform om lagen om valfrihet har i övrigt betytt otroligt mycket för valfriheten i landet. Människors makt över sitt eget liv har ökat. Möjligheter har givits och välfärdsföretagandet gynnas.

Valarbetarträff

Ikväll var det valarbetarträff. Ett tiotal personer slöt upp och lyssnade till Abir Alsahlanis erfarenheter från samtal i valrörelsen. Sedan var det dags att testa att kampanja för Förbifart Stockholm. Med entusiasm kom valarbetarna tillbaka och var riktigt tända på att få möta väljare öga mot öga igen. Härligt gäng!

Viktigt med skyddsombud

I Malmö stängdes en förskola ned sedan barn och personal hotats. Det var viktigt att facket i egenskap av skyddsombudet ingrep, menar jag. När hälsa och liv är i fara på en arbetsplats på grund av brister i den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön har var och en ett ansvar att påtala det för arbetsgivaren. Självklart måste det föras ett resonemang kring förbättringar och åtgärder.

Ibland överträds en gräns för vad som är acceptabelt. Då måste det finnas någon person som är extra kunnig i lagar och bestämmelser samt som har som ansvar att säga ifrån kring detta. Då behövs skyddsombud, menar jag. Dessa har givetvis även en förebyggande roll. Arbetet ska ske i samverkan med arbetsgivare, men som sagt kan det finnas en gräns som måste markeras. Facket på förskolan i Malmö drog den gränsen och det ska bli intressant att höra fortsättningen för barn och personal.

Förverkliga drömmen som sommarjobb med Swedbank

När jag betalade räkningarna såg jag ett fint initiativ som Swedbank tagit om hur unga mellan 16 och 25 kan skapa sina egna sommarjobb: Genom att starta ett företag. De bästa idéerna får testas tack vare finansiering av Swedbank.

Mycket bra! Dels sätter det entreprenörskapet på kartan och gör ju att unga börjar fundera kring hur de skulle kunna förverkliga sina drömmar, dels ger det några unga en meningsfull sommar. Jag låter gärna min bankränta vara en promille mindre om några innovativa ungdomar får möjliggöra sina idéer.

Inger berättade om detta på toppkandidatutbildningen.

12 miljarder på två år - långsiktigt och stabilt?

Så slår jag upp tidningen och sätter morgonkaffet i vrångstrupen. Nej, så var det inte. Jag blir inte förvånad alls över att vänstertrion ska skicka ut 12 miljarder under två år i offentliga sektorn. Det är ett långsiktigt och stabilt besked, enligt de fyra partiförespråkarna.

De ska satsa på kompetensutveckling, men nämner inte hur efter den gedigna satsning på Lärarlyftet som Alliansen har gjort. De ska höja kvaliteten utan någon närmare analys över vad som behöver göras. Som vanligt handlar frågan om resurser och inte resultat. Jag ser det i Utbildningsnämnden i Stockholm där jag brukar roa mig med att räkna ordet "resurser" i vänsterkartellens sk lappar i form av förslag till beslut eller särskilda uttalanden.

Jag menar att välfärdspolitiken framöver till stor del handlar om uppföljning och metodutveckling på skolorna lokalt. Vi politiker måste ha höga förväntningar på skolorna, som i sin tur ska ha höga förväntningar och visa förtroende för personal och i slutändan eleverna. Men genom att bara skrika om mer resurser - och att som i dagens utspel göra det kortsiktigt - är ett sätt att undergräva offersynen hos offentlig sektor. Inget ont om alla anställda som kämpar och sliter med högre måluppfyllelse och bättre hälsa för patienterna. För en långsiktig lösning krävs ett större förtroende för välfärdsföretagare med god uppföljning och synliggörande av positiva exempel.

Gustav bloggar också.

Pappersstrejken har upphört

Ser på DN att pappersstrejken har upphört. Det var väl skönt. Den blev aldrig utvidgad. Fackförbund och arbetsgivare har träffat ett avtal. Grattis till alla parter!

Fem politiska rättesnören för rättvisa

För min del var PJ Anders Linders ledare i dagens SvD klockren. De principer han har ställt upp för hur politiken kan sträva efter rättvisa är såå bra formulerade:

Prioritera de verkligt utsatta.

Gör det lätt att få arbete.

Bekämpa fattigdom i stället för rikedom.

Glöm inte förmögenheterna.

Försvara kunskapsskolan kompromisslöst.

Är avtalsrörelsen en kraftmätning?

Med respekt för varje individ som väljer att vara med i ett fackförbund måste jag ändå få framföra att det är bisarrt att facket kan stänga av ett helt företag och tackar nej till 3,2 % löneökning på 22 månader. Strejken vidgas alltså. Imorgon står tretton bruk still. Arbetarna har tagits ut i strejk av sitt fackförbund. Detta kallas stridsåtgärder. Vi pratar om Sverige 2010.

Det måste alltså vara så att pappersarbetarna har vidriga arbetsförhållanden med superlåga löner utan tillägg för obekväma arbetstider samt saknar raster. Att slitage på kroppen förekommer förstår jag då man säkert står upp mycket, gör en del tunga lyft och tar en del risker. Att löneförhandlingar sker i kollektiv i dagens Sverige är mycket märkligt generellt då vi ju alla är unika med olika kompetenser och kvaliteter som kommer till olika rätt på arbetsplatserna. Kritik kommer från de egna leden, men snarare kring att facket är försvagat.

Enligt Jan-Henrik Sandberg som är ordförande för Pappers drog sig Skogsindustrierna ur förhandlingen. Två helt olika bilder av vad som hänt. Vem har rätt?

Självklart sätts företagens förtroende på spel gentemot kunderna. Dessutom rubbas exporten: "När totalt 13 bruk kommer att strejka går Sverige miste om cirka 100 Mkr i exportintäkter per dag." skriver Skogsindustrierna.Och det värsta är ju att företagens framtid i sin helhet kan bli instabil då produktionen kommer ur balans. Strejken kostar tiotals miljoner kronor varje dag.

För gamla bruksbygder där fabriker lagts ned och flyttat utomlands är det ett hån att den part som ska stå på arbetskraftens sida gör så att arbetsplatserna står stilla. Frågan är ju till vilken nytta. Enligt min åsikt gör den kollektivistiska synen mer skada än nytta då den minskar ansvaret för det gemensamma. För flera individer är starkare än en grupp. Och jag tror faktiskt att pappersarbetarna hade vunnit på att löneförhandla individuellt. Det är alltid svårare att säga nej till en enskild individs argument om sin förträfflighet och om ens kompetenser som resurs i gruppen, kvaliteter för företagets växande och flexibilitet än det är till en hel grupps generella.

En pappersarbetare med 21 300 kr/månad har i jobbskatteavdrag fått 1486 kr/månad sedan Alliansen tillträdde. Det blir 17832 kr/år att behålla. Går att räkna ut på www.jobbskatteavdrag.se

Slussen rasar ihop - stadsbevararna tjafsar om utsikten

Slussen håller på att falla ihop och stadsbevararna tjafsar om utsikten. Denna gång är det inte vykortsvyn, utan utsikten. Men vem har nytta av en utsikt då folk får sluss-delar i huvudet? I något nostalgiskt ögonblick vill slusskramarna bevara en känsla från förr. Kanske de vill bevara ett minne från fyrverkerifirandet vid sekelskiftet eller en ljum junifläkt från examen 1962 eller vinnarkänslan från vattenfestivalen. Möjligen är det bara opinionsvindar som sveper fram och drar med sig politiker som sträcker upp fingret i blåsten för att känna efter vartåt det blåser.

Per Ankersjö, gruppledare för Centerpartiet i Stadshuset och Lukas Forslund, gruppledare i Stadsbyggnadsnämnden för Centerpartiets räkning sätter ned foten och stampar ifrån i dagens SvD på nätet: "Uppdraget är snart ogörligt" Nu krävs ledarskap, skriver de. Mycket bra!

Säkert finns det en nytta med att några är för och några är emot. Alla argument prövas. Men nog är det vettigt att ha en ny slussenkonstruktion som tar hänsyn till såväl kollektivtrafikanter och cyklister som bilister och flanörer. Vad finns det mer att klaga på än att det ska ske en förändring? Och självklart måste vi använda marken till bostäder. De som annars brukar gnälla över att det är ont om just bostäder tycker ändå att just där det föreslås inte passar dem. Så jag hoppas verkligen att klacken sätts i backen så att vi inte får ett delat Stockholm där södermalmarna och värmdö- och nackabor måste åka båt till stan för att Slussen stängs av helt.
Bloggar gör också: Germund och Du med?

Förbifart Stockholm är en nationell angelägenhet

Centerpartiets partiledare och näringsminister Maud Olofsson och miljöminister Andreas Carlgren skriver idag på SvD Brännpunkt om vad Centerpartiet vill göra för att hejda utsläppen och fortsatt möjliggöra för familjer att använda bilen. Konsekvensen blir att det är "Dyrt för familjer välja Miljöpartiets väg". Olofsson och Carlgren skriver klokt:

"Centerpartiet säger ja till både Förbifart Stockholm och utbyggd kollektivtrafik. Vi gör det för att vi ser behovet av väl fungerande transportsystem där båt, flyg, tåg och bil krokar i varandra. Att välja bort ett trafikslag innebär att kedjan bryts. Därför är det inte bilen eller vägarna som ska bekämpas utan de skadliga utsläppen."

Samtidigt skriver infrastrukturminister Åsa Torstensson och Stockholms finansborgarråd Sten Nordin på DN debatt om att förbifart Stockholm är en nationell angelägenhet, på samma sätt som Citybanan och ytterligare spår på Mälarbanan, Citytunneln i Malmö eller en bro över Sundsvallsfjärden. Att vänstertrion bryter mot den överenskommelse som gjorts. Att (S) inte längre strävar efter blocköverskridande avtal i viktiga frågor, utan hellre använder partitaktik och låter MP och V föra taktpinnen.

För ett långsiktigt ansvarstagande för infrastrukturen krävs alltså en alliansregering och ett fortsatt borgerligt styre i Stockholms stad där ett starkt, grönt centerparti finns med.

Stockholmscentern kampanjar för Ja till förbifarten och har även startat en Facebookgrupp i frågan. Hör av dig om du vill bidra: sthlm@centerpartiet.se
Vi vill ha en miljöanpassad förbifart, vilket innebär att:

• 17 av den 21 km långa vägen förläggs till tunnel för att skydda grönområden
  
• Vägbygget övervakas av en miljörevisor
• Miljöbilar ska gynnas i Stockholm
• Teknikutveckling ska stå i fokus för att gynna klimatsmart bilkörning
  
• Vägen behövs för matarbussar och kollektivtrafik på tvärsen
• Särskilda bussfiler görs
  
• Gröna infartsparkeringar byggs strategiskt i anslutning till vägen
  
• Förbifarten leder trafiken och trängseln bort från innerstaden och närförorten
• Trängselavgifter som betalats under mandatperioden investeras i vägen
  
• Ev avgaser leds från platser där många människor bor tex med avgastorn
  
• Vägen börjar byggas snarast så den står klar 2020.
  

Mormorsbesök och frökenhjärta

Idag har jag hälsat på min mormor som tyvärr ligger på sjukhus för tillfället. Men vården är fantastisk när vi så väl behöver den. Egen telefon vid sängen är friheten för mormor. Å andra sidan har hon inte direkt så mycket tid att prata då hon idag fick fyra olika besök. Sonens och min insats blev att köpa ett par nya stödstrumpor i rätt storlek. Hennes dag förgylldes.

På hemvägen stannade vi nostalgiskt nog i Norsborgs centrum för att äta middag. Jag bodde ju i Norsborg 1995-97 och arbetade där 2000-2002. Lyckat nog mötte jag en gammal elev, William. Som tjugofyraåring bor han kvar hemma och har två jobb. Han jobbar heltid som någon form av fastighetsskötare och extra som servitör på helgerna. Ambitiös! Något så storvulet som drömmar har han dock inte, men han skriver berättelser ibland. Det glädjer ett gammalt frökenhjärta som är fyllt av familjen (både den lilla och den stora) och alla före detta elever.

Livskraftig landsbygd löses lokalt

Jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) skrev igår på Newsmill om att Miljöpartiet krossar landsbygden. Vänsterkartellens politik med att höja skatten och rikta statliga bidrag hit och dit för landsbygden räcker inte till, utan skulle göra det riktigt svårt för landsbygden. För den som bor på landsbygden är Centerpartiet det parti som står för en tydlig viljeinriktning och vision. Följande argument finns för min tes:

• Jobbskatteavdraget har givit många landsbygdsbor mer pengar i plånboken. C vill ha enklare, lägre och bättre skatter.
  
• Den nationella näringslivspolitiken har åstadkommit 172 åtgärder för enklare och lönsammare företagande. Med företagande följer arbetstillfällen, aktivitet och ansvar. C vill göra mer.
• Lösningarna till klimatfrågan finns i de gröna företagen. På landsbygden finns billig mark och billiga lokaler att hyra.
  
• "Det nya matlandet" som är Erlandssons skötebarn ger 10 000 nya jobb och bättre mat.
• De 2 % av Sveriges befolkning som arbetar med jordbruk förlorar pengar på Mp:s politik, enligt ett TV-inslag med Eskil Erlandsson från igår.

Två av femton viktiga punkter om landsbygden från Centerpartiets partistämma 2009 är:
• Tillvarata landsbygdernas möjligheter för hållbar utveckling genom bland annat ökad efterfrågan av förnybar energi, hållbar turism och närproducerade livsmedel.
• Fortsätta satsningarna på landsbygdsturism genom att stärka de näringspolitiska insatserna för främjande av företagande och entreprenörskap inom såväl hållbara naturresurser som upplevelser och aktiviteter.

För oss i storstaden är det viktigt med en livskraftig landsbygd som tar på sig sin egen ledartröja. Självklart ska människor få bo där de vill. Ingen vill se inhemska landsbygdsflyktingar som tvingas till storstaden.

Det är också viktigt att landsbygden som turistmål finns för stressade, slarviga storstadsbor. Rofylldheten och romantiken i barrskogen och ekbackar, vid blomstrande ängar och näckrossjöar går givetvis att finna i naturreservat som Judarn, Grimsta, Kyrksjön och i Nationalstadsparken. Men det lite långsammare landsbygdslivet med tillhörande täta tystnad finns bara utanför tullarna. Det är livskvalitet för många och värt att ta betalt för. Givetvis måste förutsättningarna ges i form av infrastruktur. Livskraftig landsbygd löses lokalt, men stimuleras centralt. Centerpartiet är det parti som tar landsbygdens behov på allvar.

Tack för lex skola, Sofia Larsen

Regeringen har äntligen tillsatt en utredning kring en sk lex Sarah som skulle omfatta skolan, dvs en plikt för alla som arbetar i skolan att anmäla missförhållanden. Detta har Sofia Larsen, som är centerpartistisk riksdagsledamot drivit sedan valrörelsen 2006. Stockholmscentern hade med förslaget i det skolpolitiska programmet från 2008.

En lex skola skulle vara en ventil för de skolor där rektor har tröttnat, socialtjänst och skola inte har samma verklighetsbild eller lärare inte ser till barnens bästa. Det händer säkerligen otroligt sällan men skulle vara ett sätt för att ytterligare sätta barnens behov på kartan. Barn som egentligen skulle ha rätt till speciallärare, vars behov i tystnad år efter år äts upp av elever som hörs och syns. För barnens och deras kunskaps skull är det en viktig pusselbit.

Mats Gerdau bloggar också.

Stockholmscentern bär på bostadsvisionerna

Ikväll deltog jag i en bostadspolitisk debatt i Blackeberg arrangerad av Hyresgästföreningen Bromma-Ekerö. Heta potatisar blev ombildningarna, men också hur man kan bygga fler hyresrätter. Jag talade givetvis om stadsutvecklingen med att våga bygga på höjden som en viktig del av bostadspolitiken. Det andra är att det krävs en reform av hela hyressystemet där Stockholmscentern skulle vilja se systemet med mjuka marknadshyror införas. Med marknadshyror för nybyggda lägenheter kommer också incitament att bygga mer. Med rättigheten till livstidskontrakt för de som idag besitter en hyresrätt skulle övergången vara mjuk. Avkontorisering skulle ske. Bostadskön skulle minska.

Efter debatten talade jag med en handfull åhörare av de 40 närvarande. En kvinna berättade om en mycket lyckad ombildning i Östberga där kriminaliteten minskat och tryggheten ökat.

Det var trevligt, lärorikt och jag fick en mycket fin tavla med stockholmsmotiv, vilken jag blev glad för.

Maud, Annie och Magnus om jobb

Maud Olofsson debatterade ikväll med Maria Wetterstrand i Debatt om jobb och företagande. Skiljelinjen var tydlig. Wetterstrand vill ha statliga bidrag, medan Olofsson har sänkt skatterna. Wetterstrand vill fördela skatterna, medan Olofsson vill göra företagarnas villkor bättre.

Annie Johansson skriver en debattartikel på SVT Opinion om att de riktiga jobben skapas i företagen. "Centerpartiet och Alliansen har gjort det mer lönsamt att arbeta och att anställa. Det är den politik som behövs även i framtiden. Alla partier pratar om fler jobb, Centerpartiet också. Men vi pratar också om lösningen: fler och växande företag som vågar anställa." Det är sant och det är bra.

Magnus Andersson skriver om ungdomars ingångslöner i Aftonbladet. Hanna Wagenius bloggar om detta. Ja, varför kan inte unga själva få bestämma sina ingångslöner? Centerpartiet tror på människor, även på unga.

Förödande med folkomröstning om förbifarten

Maud Olofsson (C) och Maria Wetterstrand (MP) debatterade ikväll Förbifart Stockholm i Aktuellt. Ny information är det besked om folkomröstning om förbifarten som vänstertrion har presenterat idag. Mona Sahlin som nyss var för förbifarten vill idag lägga över makten till stockholmarna. Om de rödgröna vinner valet ska väljarna få rösta mellan en motorväg eller en utbyggd kollektivtrafiklösning. Omröstningen skulle kunna hållas 2012.

Snacka om visionslöst. Snacka om resursslöseri. Snacka om att ha en ålderdomlig syn på bilen.

Alliansen vill satsa på förbifarten för framtidens trafik. När den står klar (som förutsätter ett omval av Alliansregeringen) 2020 går ännu fler bilar på fossilfritt bränsle, då tekniken utvecklas parallellt med vägbygget. Tack vare fokus på frågan, stimulanser och skattelättnader har antalet miljöbilar tack vare Andreas Carlgren (C) ökat från 23 000 i december 2005 till över 250 000 2009. Alliansen har visionen att att lösa trafikproblemen i Stockholm och övriga Sverige. Tack vare den nya leden kan kollektivtrafiken byggas ut ännu mer då vi får en väg som går på tvärsen. Hur ska vi annars klara infrastrukturen för nybyggen i Lövsta och Vällingby?

Vänsterkartellen verkar tro att man kan ställa bilen mot kollektivtrafiken. Men många med mig använder bilen i ett syfte och bussen i ett annat. Friheten att ha en bil när man ska storhandla, köra till landet eller handla på IKEA kan inte bestraffas och skuldbeläggas.

Det röda laget har inte förstått den bräcklighet som idag finns med hela tilliten till Essingeleden, som måste kompletteras, med tanke på åldern.

Miljöpartiet som själva säger sig vara det nya småföretagarpartiet spottar sin nya målgrupp i ansiktet då man uppmanar hantverkare och hushållsnära-tjänster-företagare som idag står i bilköer att åka kollektivt mellan uppdragen med sina verktyg och redskap.

Det som gör mig mest uppeldad att vinna val är den tid det alltså skulle ta för stockholmarna och övriga Sverige att få en förbifart överhuvudtaget, om svaret i folkomröstningen skulle bli ja, vilket jag ju tar för givet då majoriteten av stockholmarna redan idag är för en förbifart enligt en undersökning av Novus Opinion. Tänk: Nya planläggningar - nya projekteringar - ny remiss. Tiden tickar.

Nej, nu har Andreas Carlgren lyckats lägga ledens 17 av 21 km under jord så att vi kan skydda gröna och kulturella värden. Låt oss nu jobba för en stark alliansseger. Och låt oss vässa argumenten för att det här är en fråga som gäller hela Sveriges infrastruktur, så inte sossarna ställer Bottniabanan mot Förbifart Stockholm och lyckas trumma upp en nationell landsbygdsvänsterseger som gör att stockholmarna trots en borgerlig majoritet måste inrätta sig i vänsterleden.

Bloggar gör: Per Ankersjö, Johan Hedin, Albin Ring Broman, Edvin Alam, Kent Persson

MVG för Maud om hustjänster

Almega, som är arbetsgivarorganisation för tjänsteföretagare, presenterade för några dagar sedan en attitydundersökning om RUT-avdrag på sin hemsida. Jag läser rapporten som nyligen har gjorts digitalt av United Minds bland 1156 väljare i Stockholms län.

Centerväljarna ligger högst i staplarna om att RUT-avdrag minskar svartarbete (97 % jämfört med sossarnas 46 %) samt att det är ett dåligt förslag att avskaffa RUT-avdraget (94 % i jämförelse med sossarnas 27 %).

100 % av centerväljarna vill behålla RUT-avdraget i jämförelse med 61 % av miljöpartiväljare och 40 % av sossarnas väljare.

87 % av de blockosäkra vill behålla RUT-avdraget. Av de osäkra väljarna menar 55 % att RUT-avdraget har betydelse för partival (åt ena eller andra hållet). Anmärkningsvärt är också att 47 % av miljöpartiväljarna tror att ett avskaffande av RUT kommer att leda till färre jobb.

Maud Olofsson har alltså nått fram till väljarna i att rent retoriskt och pedagogiskt förklara poängen med hushållsnära tjänster, vilket är viktigt självförtroendemässigt för partiet. Vi har en fråga som vi äger helt och fullt. Och vi ska ha den i vår hand till valdagen. Den är dessutom i total motsats till vänstertrions inställning. Centerpartister ser förslaget som sitt från valet 2006 då Maud Olofsson målade upp drömmen om att få ihop vardagspusslet lite lättare.

Det finns också en potential i att få blockosäkra att lägga sin röst på Alliansen i just denna fråga. Nästan hälften av miljöpartiväljarna har blivit totalt överkörda av Vänsterpartiet i sakfrågan där endast 21 % anser att ett avskaffande av reformen skulle leda till färre jobb och 63 % inte anser att reformen leder till minskat svartarbete. Våra verklighetsbilder skiljer sig så totalt och Centerpartiet har ett viktigt arbete att få de osäkra att förstå vilken skillnad det är att lägga sin röst på vår verklighetsbild, jämfört med Lars Ohlys.

Arbetslinjen måste bli jobblinjen

Centerpartiet står på företagarnas sida och driver entreprenörernas frågor. För de nya jobben. För en förnyad och förbättrad välfärd. För det goda livet. Vi är den tydligaste företagarrösten i Alliansen och gentemot oppositionen.

Maud Olofsson har i egenskap av näringsminister lyckats göra det enklare, roligare och lönsammare att starta och driva företag. Mycket finns kvar att göra för företagare av båda könen. Ett sätt är att bejaka en utveckling av privata initiativ i välfärden och att se över villkoren för välfärdsföretag. Där företag måste få göra vinst. Okritiserat. Där samhället visar ett förtroende för företagare. Som man gjorde med slopad revisionsplikt - tack regeringen!! Men också genom att på sikt bland annat låta företagare betala in faktiska skatteinbetalningar istället för preliminära, som Stockholmscentern föreslår. Genom att sänka arbetsgivaravgifterna.

Miljöpartiet ser företagare som enbart idealistiska och förringar det faktum att man vill leva på sin sysselsättning. I min dröm får företag växa - såväl storleksmässigt som kapitalmässigt - utan att storebror staten nallar av varken veckopengen eller bestämmer vad man ska köpa för den. Sossarna har mål, men inte metoder för att skapa nya jobb.

För Centerpartiet uttrycks arbetslinjen som jobblinjen. Det är vi som har tilltron till företagare, samt engagemanget och lösningarna för hur jobben kan bli fler.

Miljöpartiets flygpolitik synliggörs

Igår synliggjorde Elisabeth Thand-Ringqvist och Frank Nilsson Miljöpartiets flygpolitik i artikeln: "Miljöpartiet, rör inte vår flygtrafik". De drar parallellen mellan Miljöpartiets flygtrafikspolitik och det överhängande vulkanaskmolnet som stoppar flygtrafiken och därmed förstör planerna för många människor och företagare. Miljöpartiet tycker verkligen att flyget söder om Sundsvall är onödigt och borde förbjudas. Deras miljöpolitik innebär till stor del förbud och hinder, istället för utveckling av teknik och ett ansvarstagande. Skillnaden är stor mot Centerpartiet - Alliansens gröna röst - som säger ja till utveckling, tillväxt och klimatsmarta lösningar, som

Per Ankersjö bloggar också.

Undanta unga sommarjobbande från kollektivavtal

Magnus Andersson föreslår idag i Metro att sommarjobbande ungdomar ska undantas från LAS och kollektivavtal. Hellre en fot in än att inte komma över tröskeln. Om sedan lönen skulle vara tio kronor lägre än kollektivavtalets är det väl upp till ungdomen att säga ja eller nej till anbudet. Inte förvånande säger de som ska vara arbetarnas företrädare, LO, blankt nej.

Jag hade det alltid väl förspänt som ung genom att kunna få sommarjobba i mammas och pappas perennodling. En solig sommardag svängde en vit bil in på parkeringen. Ut ur bilen kom en kontorsklädd man, som kom ned till planteringsbordet där jag och en anställd till stod och krukade lavendel. Min mamma mötte honom som en kund, men han ville hellre tala med oss sommarjobbare. Han presenterade sig som någon form av facklig representant. Med ett lite försmädligt flin ställde han frågor som jag frejdigt besvarade: "Ja, vi har skrivit under anställningsavtal - jajamän, vi får god lön varje fredag, jo då raster har vi. 20 min på förmiddagen och 15 min på eftermiddagen, på betald arbetstid.Arbetsskydd? Ja vi bär inte mer än en låda i taget och har regnkläder på oss när det regnar." Han kom inte långt, men min känsla är att han ville sätta dit arbetsgivarna dvs mina föräldrar, småföretagarna.

Annie Johansson som är Centerpartiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor stödjer Anderssons förslag.

Andreas Carlgren kräver Sahlin på svar

Ja, vi undrar alla, liksom Andreas Carlgren gör i Aftonbladet, vad Sahlin kommer göra med Förbifart Stockholm, om vänsterkartellen - mot förmodan - skulle komma till makten.

Alliansen vet vad vi vill göra - såväl i staden, som i landsting och på regeringsnivå. Investera i en fungerande infrastruktur och sätta spaden i jorden. Men vad betyder Sahlins tystnad?

Medlemmar mötte miljöministern

Ikväll var det dags för ny-medlems-träff för Stockholmscentern. Fem nyfikna medlemmar slöt upp: Jennie, Anders, Lennart, Diliar och Maria. Vi hade förmånen att få vara på Miljödepartementet med Andreas Carlgren och Elisabet Falemo som visade medlemmarna runt.

Carlgren berättade om att han presenterat vårbudgeten i Norrköping. Man slopar tex skatten på biogas för att gynna en utveckling. Carlgren berättade om den ökade havsmiljösatsningen som gör att torskbeståndet nu ökar och att de gröna algerna kan minska. Jag relaterade till Miljöpartiets motion i stadsfullmäktige för några år sedan om att införa torskförbud på äldreboenden och i skolmat. Klart mer handlingskraftigt och verkningsfullt att förebygga och förhandla med östersjöländerna istället för att sätta sig på tvären.

Implementering av Gy 2011 viktig

Gy 2011 ska implementeras kommande år bland lärare och skolledare i hela Sverige. Det är en stor reform. Sammanfattning av förändringarna i Gy 2011 (enligt Skolverket):

• Högre behörighetskrav till gymnasieskolan
• Valfriheten minskar
• Förändrad programstruktur
• Större skillnad yrkesprogram - högskoleförberedande program
• Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram
• En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen införs
• Lärlingsutbildning införs
• Nytt betygssystem
• Historia blir obligatoriskt ämne på alla program
• Skärpta krav på grundläggande högskolebehörighet

För att få med sig de som ska arbeta inom den nya gymnasieskolan, så att de blir ambassadörer för förändringarna och förstår bakgrunden, krävs någon form av introduktion och utbildning, vilken Skolverket har fått i uppdrag att genomföra. Då kan det inte räcka med en halv dags webb-TV-konferens, som erbjudits, menar jag. För att få folk delaktiga behöver de diskutera och ventilera förändringar. Inte för att ändra på besluten. Att arbeta i skolan är någon form av myndighetsutövning och i förlängningen ett uppdrag av medborgarna för skattebetalarnas pengar, så någon demokratisk diskussionsklubb är det inte, utan för att de som ska verkställa frågan ofta behöver ställa frågor till ansvarig beslutsfattare, så att ev gnäll ventileras och fångas upp. Därför behövs mer tid än en halvdag via webben. Sa jag ifrån om på KSL:s utbildningsberedning idag.

Maud Olofsson i TV8

Maud Olofsson medverkade igår kväll i "Angeläget med Adaktusson" i TV8. Hon var saklig, lugn och engagerad. Maud har pondus och utstrålning. Hon är såväl partiledare som minister igen, efter en hektisk höst med EU-ordförandeskap och en karg vinter. Men nu är våren här. Det grönskar och gror och växer i buskar och rabatter. Nu kan det bara bli grönare.

Visst har Centerpartiet tagit ansvar i Alliansen och det har vi måst göra för regeringsdugligheten. Vi har levererat en massa politiska lösningar och reformer: Lagen om valfrihet, trygghetsreform för företagare, sänkt egenavgift, slopad revisionsplikt, entreprenörskap i gymnasiekursplan, HUS-tjänster, Apotekets avreglering, sänkt arbetsgivaravgift för unga... Listan är lång. Utfrågare Jan Carlzon var imponerad över de 172 åtgärder för lönsammare, roligare och enklare företagande som näringsministern har åstadkommit.

Nu handlar det om att sälja vår politik! Berätta vad vi har gjort och knyta ihop med det med drömmen om vår framtid. Ett Sverige där vi får växa. Där villkoren för företagande blir ännu bättre så att vi kan få fler jobb, mer skatteintäkter, så vi kan sänka skatten och ge människor mer egenmakt, men också förbättra och förnya välfärden för våra gemensamma medel. Där företagen sitter på lösningarna för en förnyad välfärd. Där företagen föder lösningar för klimatet.

Bloggar gör Gustav Andersson, Per Ankersjö, Annie Johansson, Johan Hedin, Hanna Wagenius, Erixon

Människor är matmedvetna - men bekväma

Basmatiris med ingefärasej, salladsbuffé och hembakat bröd med tapenade serverades på Bromma gymnasium då jag testade skolmaten den 12 mars.

DN:s ledare tar idag upp maten och en studie som Måltidsbloggen har gjort angående trettiofem svenska hushålls mat- och konsumtionsvanor. Vi har ett kluvet förhållande till maten. Våra intentioner går på tvärs med vad vi gör i verkligheten. Vi säger att vi vill handla ekologiskt, men de flesta tycker att det är för dyrt och vi avstår, vilket gör att utbudet inte blir större. Vi säger att vi vill ha vällagat, men finner det bekvämt att handla fisk i portionsförpackning.

DN har en poäng i att det är vi konsumenter som bär ansvaret själva. Vi gör våra val med våra plånböcker i affären. Det är inte livsmedelsindustrins eller statens sak att avgöra vad som ska erbjudas i diskarna runtom i Sverige. Det är du och jag. Men då måste vi någonstans lära oss hur man handlar, vad kvalitet är och hur man lagar näringsriktig och smakfull mat. Det får våra elever göra i det viktiga ämnet hem- och konsumentkunskap, som tyvärr är undanskuffat på många skolor med låg status och lite tid på schemat. Stockholmscentern ser gärna att ämnet ska få mer tid generellt.

Skolmaten är också en viktig investering i våra barns hälsa. Med ett helhetstänk kring en rofylld matupplevelse där näringsriktig och god mat äts orkar barnen tillägna sig kunskaper resten av skoldagen. Då varje måltid går på upp till tjugo kronor per elev och dag inklusive måltidsservice är det en stor utgift samhället tar på sig. Då måste det vara välfärd med kvalitet som ges. Viktigt är att barnen får närlagad, vällagad mat då ju föräldrarna i studien vill, men inte riktigt mäktar med att göra långkok på vardagarna.

Jag undervisade nyligen några dagar extra i läsförståelse på min skola. Flera barn frågade oroat om det serverades lunch. Det gjorde det självklart. Kanske det var det enda lagade mål mat dessa barn fick denna dag då de flesta har hårt arbetande föräldrar. Jag är helt säker på att det var det första målet de fick den dagen. Något som brukar märkas vid halv elva, då det kan vara ganska pratigt och rörigt om flera elever inte har ätit frukost. Huvudansvaret ligger hos föräldrarna - och ska göra det - men skolmatens och hkk-ämnets roll är av stor betydelse för barnens hälsa, resultat och välmående.

Simon och Inger Fredriksson bloggar också.
Det finns många intressanta sidor om skolmat: Skolmatens vänner, Skolmatsgastro som jag också följer på Twitter.

Maud vill att människor ska bestämma mer själva

Maud Olofsson talar på Stockholmscenterns vårstämma. Hon förklarar jobbskatteavdraget. Berättar om alla de åtgärder som Alliansen och Centerpartiet har gjort.

Att Centerpartiet jobbar för att människor ska få bestämma själva. Om de reformer som genomförts. Om de 172 åtgärder som gjorts för att göra det enklare, roligare och lönsammare att driva företag. Hur mycket frihet det blir för människor när man får bestämma mer själv.

För att vi ska kunna leva det goda livet. Och samtidigt skapa nya jobb.

Lärarleg höjer status för lärare

Vallöfte efter vallöfte infrias. Idag publiceras våra fyra allianspartiledare på DN debatt om att läraryrket ska kvalitetssäkras och att en lärarlegitimation ska införas 2010. Med ett introduktionsår med en mentor kan man få sin legitimation. Framför allt handlar det om betygssättning, något så viktigt, som det krävs kunskap och erfarenhet av att göra bra och rättssäkert. Betygssättning är en myndighetsutövning som sker en gång i halvåret, men är en process utifrån de kunskapskriterier som riksdagen beslutat om.

Detta är ytterligare ett sätt att höja statusen för behöriga lärare, som besitter en kompetens som obehöriga inte gör. Ett sätt att synliggöra en tyst kunskap. Ett sätt att formalisera introduktionsåret ytterligare och visa på att man inte är färdig i sitt ämbete då man tagit examen från Lärarhögskolan.

Friskolor gynnar måluppfyllelsen

Svenskt Näringsliv skriver intressant på Brännpunkt i SvD om att elever i friskolor presterar bättre än elever i kommundrivna skolor. I Stockholm ligger friskolors elevers genomsnittsmeritvärde 15 poäng högre än de kommunalas. Nästan 94 % av elever som gått i en friskola i Stockholm är behörig till ett nationellt program, medan 89 % av kommunens grundskoleelver har betyg i kärnämnena. Betyg i alla ämnen har 77 % av stadens elever och 82 % av friskolornas. 0,5 % av friskolornas elever saknar helt ett betyg i alla ämnen, medan samma procentsats för de kommunala skolorna är 1,3 %.

Man kan tänka på flera sätt kring skillnaderna. Jag tänker att valet av skola motiverar elev och föräldrar i högre grad. Att den som gör ett val redan från början är mer motiverad och intresserad av själva skolgången. Det kan också vara så att friskolorna är mer angelägna om att få sina elever godkända då de vet att ett gott rykte är A och O. En tredje orsak kan vara att "kaka söker maka" dvs att elever som gillar en särskild profil söker sig till den och passar in väl på en skola som har en pedagogik som passar honom/henne.

Svenskt Näringslivs slutsats är att konkurrensen mellan kommunala och fristående skolor är bra. Stockholmscentern ser också gärna ännu fler friskolor i staden. Valet ligger hos brukarna, såklart.

"Det finns en uppfattning att förekomsten av friskolor medför att de kommunala skolorna dräneras på resurser och därför presterar sämre. Vår undersökning visar att oron för sämre prestationer i de kommunala skolorna till följd av friskolor inte är befogad. Vi finner tvärtom en svagt positiv effekt på såväl meritvärdet som provet i matematik i de kommunala skolorna om andelen friskoleelever i en kommun ökar."

Voter.se, senastenyheterna, Christermagister bloggar också.

Marknadsekonomi är människors val

Fredrick Federley har ett inlägg om marknadsekonomi i Expressen idag. Han beskriver Margret Thatchers övertygelse om att marknadsekonomin var det som skulle ta Storbritannien in i en modern framtid. Han beskriver ledarens mod att fatta beslut som gick emot uppfattningar hos gemene man, men ändå gav henne förtroendet till omval. Han ger rådet - klokt nog till Alliansen och inte till något särskilt parti - att vi måste förklara begreppet marknadsekonomi.

För mig handlar marknadsekonomi om människor med sina plånböcker och värderingar. Det handlar om att besluten fattas underifrån, inte uppifrån, om vad som ska gå hem och vara säljbart. Det finns en efterfrågan hos människor och då brukar utbudet anpassas utifrån deras önskemål.

Jag litar på människor. Om de säger att de vill köpa västerbottenost istället för edamerost ska de få det utan att staten bestämmer vilken ost som ska produceras. Om människor vill bo i innerstan blir hyran dyrare där än i förorten. Att människor i förorten subventionerar hyror för folk innanför tullarna känns inte rättvist. Om människor hellre vill köpa en Saab-bil än ett annat bilmärke ska de få göra det. Om människor vill köpa huvudvärkstabletter när de tankar bilen och de betalar fem kronor extra än i matvaruaffären är upp till dem. Marknadsekonomi är människors ekonomiska val. Den mest grundläggande valfrihet vi kan ha.

Pettersson och Hedin bloggar också om detta.

Fria individer versus fler rättigheter för staten

Ikväll hade Stockholmscentern politikpub. Ett femtontal deltagare lyssnade till Abir Alsahlani och hennes erfarenheter från Irak och uppbyggnaden av demokratin, samt den senaste irakiska valrörelsen. Jag bär tre bilder med mig:

• Irakisk konst är otroligt mörk och svart, då landet präglats av krig, diktatur och torterade människor.
• Diktaturens människor var ganska hopplösa. Abirs kusin började spara pengar för att hans ofödde son skulle köpas fri från den militärtjänst Saddam Hussein skulle tvinga honom att göra om nitton år.
• Den sargade gamla kvinnan som tyckte det var hennes plikt att rösta.

Mot bakgrund av hennes anförande blir gårdagens artikel klarare. Kampen för frihet får dubbla bottnar. När du inte har de grundläggande fri- och rättigheterna som yttrandefrihet och rösträtt är det de du kämpar för. Samtidigt som du strävar efter ditt och familjens bästa och dess överlevnad. Ty det är inte någon slump att fotfolket i diktaturer ofta, ofta är fattiga utan materiella resurser. Och det är inte någon slump att diktaturer ofta, ofta saknar marknadsekonomi. I yttrandefriheten - där konst och annan kultur är en viktig del - är det dock lätt att ta den för given. Kvinnor i Sverige har inte ens haft rösträtt i hundra år och ändå tar vi den för given. Jag menar att höstens val handlar om frihet för individen versus fler rättigheter för staten. För mig är valet solklart då friare individer ger mer företagande och ett starkare samhälle.

Faktiska skatteinbetalningar skulle gynna företagande

Idag har jag en insändare publicerad i Dagens Industri. Förslaget kommer från den företagargrupp som lade förslaget om företagande till Stockholmscenterns stämma. Medlemmarna anammade idén som vilar på förtroende för företagare, något vår partiledare Maud Olofsson alltid utstrålat. Tack vare Olofsson och hennes regeringsvänner har företagare under denna mandatperiod fått det bättre generellt. Förra veckans löfte om lägre egenavgifter från halvårsskiftet och att entreprenörskap införs i gymnasieskolan är bevis på att Olofsson håller företagarnas fana högt i förhandlingar med övriga allianspartier. Och vi kan mer med ett starkare Centerparti.

Centerpartiet vill göra det enklare, lönsammare och roligare att starta och driva företag. Vi menar att de nya jobben finns i företagen. Centerpartiet i Stockholm vill förenkla företagandet genom att företagare får göra faktiska skatteinbetalningar, istället för dagens preliminära.

Idag gör företagare preliminära skatteinbetalningar innan företaget ens har tjänat något. I ett uppstartsskede betyder det att företagaren gör inbetalningar som han/hon inte får in i reda pengar förrän kanske långt senare. I en period av låg aktivitet görs inbetalningar som företagaren ska ha täckning för, utan att vara säker på att få in dem. Personer som driver ett företag som sidoverksamhet av en anställning blir ju idag snarare bestraffade genom att hålla företagsverksamheten levande, än att känna att det är en bonus med de extrainkomster som ett företagande kan ge. Alla pengar som går in i ett företag innebär vinster för staten i form av moms och arbetsgivaravgifter.

Faktiska skatteinbetalningar i efterskott skulle gynna företagare. Dessutom rivs ett hinder för dem som vill starta ett företag. Jag menar att vi måste bygga samhällets förhållande till företagare på förtroende. Dagens system ger fel signaler. De faktiska skatteinbetalningarna skulle kunna göras månadsvis, kvartalsvis eller på årsbasis, utifrån företagarens önskemål.

Reformen skulle innebära en månads övergång, vilket innebär att staten står utan inkomster från företagen i en hel månad. Givetvis måste det göras beräkningar om vad detta skulle kunna kosta i form av ränteförlust osv. Men allt vi kan göra för att underlätta livet för de risktagande individer som är företagare tar oss ett steg närmare ett starkare samhälle. Ett Sverige där vi tar tillvara individens kraft, känner frihet och ansvar.

Empowerment kan stärka unga

Statsvetare Bo Rothstein skriver i Expressen den 4 april om lågutbildade pojkar och deras utanförskap. Rothstein målar upp en bild av att jämställdheten är roten till det onda och hänger ut pojkarna som blivande syndabockar och loosers. Det är en orättvis bild av vår skola, men framför allt av de skoltrötta pojkar som nu äntligen får möjlighet att gå lärlingsutbildningar och yrkesutbildningar. De flesta av dem kommer i arbete att tjäna mycket mer än vad jag någonsin kommer att göra som lärare.

Rothsteins tes tycks vara att dagens unga kvinnor väljer män med högre utbildning och social status än dem själva, enligt ett gammalt invant mönster. Vilka studier lutar sig Rothstein mot? Med sin egen karriär i fokus kan det mycket väl vara så att kvinnor allt oftare medvetet letar efter någon med lägre utbildning och lön, som gärna stannar hemma med barn och tar huvudansvaret i hemmet. Sådana män finns.

Rothstein tycks tyvärr se männen som objektiva offer utan vilja, kompetens eller mål. Centerpartiet och jag menar att individen är stark och har en inneboende drivkraft som vi vill se växa. Med så stor egenmakt som möjligt ska du få forma ditt liv.

Självklart får människor den grundläggande tryggheten, tilliten och kunskapen i hem och skola. Det är av stor vikt att vår skola ger varje individ rättigheten att läsa, skriva och räkna. Men lika viktiga är ämneskunskaperna som ger dig en tillit till dig själv och din egen förmåga.

I goda, kompetenta vuxna speglar sig barnen med sina drömmar. De får bekräftelse att de duger, att de kan och att ingenting är omöjligt om man kämpar. I mötet med skönlitterära karaktärer, men även med envisa, målmedvetna författare som Selma Lagerlöf och August Strindberg, Vilhelm Moberg och Moa Martinson, lär de sig att inte ge upp, varken sitt mål eller sina värderingar. Att styrkan ibland finns i det unika, att vara annorlunda, en outsider. Elevernas erfarenheter är viktiga och ingången till att få dem att erövra kunskap.

Skolan har en roll att ge alla våra elever, både flickor och pojkar oavsett etnicitet, med hög- och lågutbildade föräldrar, god kunskap och empowerment, menar jag. Alliansen har påbörjat detta med tydligare kursplaner, en ny gymnasieskola där bland annat entreprenörskap ingår, tidigare kunskapskontroller och skriftliga omdömen som fokuserar vad barnen kan och vad de ska göra för att utvecklas. Nästa steg är betyg från årskurs 6, ett entreprenöriellt lärande och att alla elever får testa att driva ett företag. Sedan behöver formerna få verka.

Därefter ligger ansvaret hos kompetenta lärare och rektorer: I förhållningssättet. Att ha lika höga förväntningar på pojkar och flickor i alla ämnen. Att hitta ingångar till ämnena, så att både flickor och pojkar kan känna igen sig och bli nyfikna. Genom att skolor själva för en könsuppdelad statistik kan en medvetenhet uppnås om orättvisor i resursfördelning i form av stöd, skolhälsovård, tillgång till speciallärare, tid till varje elev, uppmuntranstillfällen eller åtgärdsprogramuppföljningar. I könsuppdelad statistik finns ett underlag för diskussion om attityder, förväntningar och könsroller generellt, såväl bland lärare som med elever och föräldrar. I diskussionen utifrån statistiken föds ny kunskap om ens elever, sig själv som ledare i klassrummet och om skolans kultur. Grunden är vetskapen om att vuxna aldrig får ge hoppet om en elev, varken socialt eller kunskapsmässigt, då de unga alltid speglar sig och sin framtid i vuxnas hoppfulla ögon.

Frihetskampen fortgår

Min goda vän Abir Al-Sahlani skriver idag i Expressen om vad frihet innebär för henne. Att den frihetskamp - för individens skull - vi i Centerpartiet bedriver är unik. Hon tar avstamp i sin och hennes föräldrars bakgrund och för oss till nuet där arbetet handlar om en starkt stat versus starka, självständiga individer. Härlig läsning som rekommenderas!

Vi är många som kämpar för personlig frihet med utgångspunkt i våra egna erfarenheter. För ett starkt samhälle behövs mångfald med många unika människor och deras olika erfarenheter. Tillsammans i Stockholmscentern strävar vi efter ett Sverige och Stockholm med starkare individer och mindre stat. Där tryggheten kommer inifrån. Som i Abirs fall. Du är välkommen att kämpa för friheten för alla individer. Mejla vår ombudsman: sthlm@centerpartiet.se

Annie, Fredrick, Elias, Johan, Stina och Elisabeth har också bloggat.

Med rättvis skatt får vi fler riskkapitalister

Jag läser gårdagens DN debatt om att "Staten och kapitalet bör skapa nya fonder" och hickar till. Maud Olofsson sa så sent som i måndags på Politikerbloggens utfrågning på restaurang Victoria att journalister har svårt att skilja på staten och kapitalet. Nu verkar delar av både staten och kapitalet också ha svårt att hålla rätt på rollerna utifrån ett marknadsekonomiskt perspektiv.

Marknadsekonomi = människor och företagare med sina plånböcker och egna val = underifrånperspektiv
Planekonomi = staten (=valda politiker och tillsatta tjänstemän) som gör val för skattebetalarnas pengar = överifrånperspektiv

Vi behöver INTE ha en starkare stat som går in med 5 miljarder i riskkapital i företag som vill växa. Det behövs snarare lägre arbetsgivaravgift och lägre skatt generellt så att kapitaliseringsmöjligheterna blir större. Det behövs en dialog med bankerna och pengamarknaden om vilka lösningar som kan finnas och möjligen få bättre villkor för att gå in med riskkapital i företag. Det blir otroligt märkliga signaler som sänds ut om staten kör över bankmarknaden.

Det är inte heller statens roll att avgöra vilken låneform bankerna bör hålla på med. Staten ska varken dela ut mikrolån eller stå för räntefria lån eller riskkapital. Däremot se till att det förs statistik kring vilka som får låna till vilken typ av idéer, så att det är möjligt att forska i området. Såvitt jag har förstått har Finansinspektionen ett uppdrag att övervaka finansmarknaden.

Debattörerna har utifrån sitt arbete kring innovativa företag satt fingret på ett viktigt problem. Det saknas riskkapitalister. Hur kan vi då underifrån hitta fler riskkapitalister? En lösning skulle kunna vara att högriskkapitalföretagare blir befriade från arbetsgivaravgifter. Men det bästa svaret är en skatt som är lika stor rätt över.

Maud Olofsson har starkt stöd bland unga

Aftonbladet presenterar idag en mätning av väljarnas förtroende av partiledarna. Maud Olofsson har en stark tredjeplats. Hon går särskilt bra hem hos kvinnor och unga. 45 % av personer under 30 år har starkt eller mycket starkt förtroende för Maud Olofsson, vilket jag tror är ett tecken på att man efterlängtar ett värderingsskifte och ger Olofsson ett kvitto på den viktiga roll Centerpartiet har tagit att stå upp för ungdomars möjlighet på arbetsmarknaden. Något som partiet medvetet fattade beslut om redan 2006.

Maud Olofsson är större än partiet. Jag är stolt över att få stå på samma riksdagslista som hon gör. Nu måste vi i centersverige möta upp med goda lokala, liberala, entreprenöriella, gröna lösningar och förslag som ger människor mer egenmakt. Som vi gör hela tiden. Men nu är det dags att bävra på. Vi vände trenden i och med RUT-avdragsdebatten. Men nu ska kurvan uppåt! Det behövs ett starkt Centerparti i kommuner, landsting och regering. För det gröna företagandet, för egenmakten och för individens drivkraft.

Uppmärksammar mig gör Per Ankersjö. Bloggar gör också Johan Örjes, Mary X Jensen,

19 september - val om egenmakt

Jag vill att människan ska känna större egenmakt. Med makten över sig själv och sitt liv kommer ansvarstagandet för sig själv och andra. Egenmakt känner en individ när hon är trygg i sig själv, vet vad som förväntas och vilka spelregler som gäller, men också kan påverka spelreglerna och sin egen situation. När människan är trygg kan hon dela gemenskap, ta initiativ och växa.

Trygghet får man i sin familj, under uppväxten, men också i skolan. Med god kunskap och utvecklade färdiheter, klara och tydliga mål, omdömen om vad eleven klarar och hur hon ska göra för att utvecklas, samt erövrande av ett entreprenöriellt lärande kan skolan ge trygga individer. Med god samverkan mellan skola och föräldrar kan barnets trygghet grundläggas.

En lärare ska tro på varje elev. Den dag en vuxen visar att han/hon har givit upp ett barn ger också barnet upp sig självt. Vuxenvärldens största ansvar är att visa tillit, ge kunskap och ansvar.

Trygghet föds i tilliten. Från andra och till sin egen förmåga. När regeringen visar företag tillit genom att slopa revisionsplikten blir det lättare, roligare och lönsammare att driva företag. Förtroende för företagare föder nya företag och på sikt förnyad välfärd, menar jag. En faktisk skatteinbetalning istället för en preliminär, skulle underlätta företagande.

Med ett demokratiskt, starkt föreningsliv som bygger på människors engagemang och lust att samarbeta lär människor i en stad eller by känna varandra. Putnam studerade förhållandena i Italien. I ett föreningstätt område är kontakterna tätare då förutsättningarna för företag bättre, om man ser till Gnosjö-regionen, enligt en Fores-studie från i somras.

En mer flexibel arbetsmarknad kan ge människor egenmakt. När det blir lättare att säga upp, blir det lättare att anställa, men också att säga upp sig själv. Trygga människor vågar.

Trygghet är att ha ett boende och en inkomst med vilken man kan betala sina utgifter. Men också ett sparkonto med en ekonomisk reserv på. Om något oförutsett händer, men också för att kunna förverkliga sina mål och uppfylla drömmar. Centerpartiet har varit pådrivande i skattesänkningar i form av jobbskatteavdraget. I Stockholmscentern kämpar vi för en rättvis skatt som är lika stor oavsett inkomstgrupper. Flit, arbete och ansvarstagande ska löna sig.

Här är skiljelinjen mellan det rödgröna och blågröna laget. Centerpartiet och Alliansen visar tillit till dig och din egen förmåga att fatta kloka beslut om vad din lön och dina sparpengar ska användas till i så stor utsträckning som möjligt. De rödgröna menar att de ska använda mer av dina pengar till saker som de tycker är vettiga, saker som de prioriterar och vill lägga skattebetalarnas pengar på genom höjd skatt. Valet är ditt den 19 september.

PJ Anders Linder skriver en söndagskrönika om ämnet egenmakt. Inspirationskälla såklart.

Frihetsstaty av Fadime bra förslag

Fadime Sahindal från Uppsala dog för frihetens skull för drygt åtta år sedan. Strindbergs Fröken Julie i i pjäsen med samma namn begår självmord för hederns skull varje gång någon läser det 120 år gamla verket och varje gång det uppförs på en scen. Skillnaden mellan skamkulturen och skuldkulturen beskriver etnologen Annick Sjögren bra i sin bok "Här går gränsen: om integritet och kulturella mönster i Sverige och Medelhavsområdet".

I den första kulturen tar gruppen ansvar för individens felsteg. Varje individ påverkar helheten. Gruppen ses som en lekamen där en sjuk kroppsdel amputeras. I skuldkulturen lär sig individen tidigt känna skuld och tar ansvar för sina egna handlingar. Att lära om kan vara svårt för en vuxen nyanländ. Barnen har det lättare, då de i skolan får stå upp för sina egna handlingar och ta eget ansvar. Varken mord eller självmord för kärlekens eller frihetens skull ska behövas i Sverige 2010.

I dagens SvD resonerar Sanna Rayman kring ett förslag som nu diskuteras i Uppsala. Det handlar om att förära Fadime Sahindal med en staty. Riksdagsledamot Amineh Kakabaveh har föreslagit det, men lokale centerpartisten Mats Jonsson motsäger sig detta. Jag har inte lyssnat på inslaget i Sveriges radio, men läser i Raymans ledare att Jonsson i nämnda radioinslag menar "att risken kan vara att statyn uppfattas som ett "monument mot dem" - det vill säga Uppsalas kurder".

Vänta nu, Jonsson. En staty man uppför måste representera något man kämpar FÖR. Centerpartiet och Mats Jonsson strävar efter alla människors lika värde, rättigheter och skyldigheter. Vi vill att alla individer ska ha frihet och kunna växa med sina drömmar, sin drivkraft och sitt ansvarstagande för sig och andra. En frihetsstaty kan stärka alla flickor och pojkar som strävar efter individens frihet. Centerpartiet kan inte väja för det svåra, utan måste stå på frihetens, företagsamhetens och individens sida.

Visst har Jonsson en poäng i att mörka krafter kidnappar mordet av Sahindal för att kunna säga att vi har dålig integration och att invandrare inte passar in. Men då har vi ju givit upp drömmen om ett samhälle i mångfald där olika erfarenheter och kompetenser berikar varandra.

Säkerligen brusade adliga upp då de passerade Strindbergsstatyn i Tegnérlunden. Författaren som skildrade verkligheten, provocerade, kritiserade och ifrågasatte mönster, tro och traditioner. Jag kan själv känna tveksamhet till hans storhet då han ifrågasatte allt utom könsrollerna och i hemmet slog sin första fru och krossade hennes dröm om att bli skådespelerska. Men Strindberg stod upp för yttrandefriheten och i kulturens form satte han fingret på orättvisor.

I drömmen om frihet ruvar drömmen om att få forma sitt eget liv, få fatta sina egna beslut och stå för dem inför familj, släkt och vänner. Fadime Sahindal blev bara 21 år.

Det finns dock ett problem med Raymans analys. Hon benämner riksdagsledamot Kakabaveh som kurdiska som vill hedra en annan kurdiska. Hon skriver också om den kurdiska befolkningen i Uppsala. Aldrig benämner Rayman dessa som svenska. Det blir lite märkligt att i Sverige uppföra statyer som representerar andra länders frihetskamper. Att ställa upp en staty av Fadime måste handla om frihetskampen i Sverige.

Huruvida Fadime var svensk medborgare eller inte har jag inget svar på. Men hon kom till Sverige som sjuåring och hade gått i svensk skola, talade svenska och delade svenska värderingar. Hon var svensk-kurdiska eller svenska med kurdiskt ursprung. Riksdagsledamot Kakabaveh är alldeles bestämt svensk medborgare då villkoret för att ställa upp i riksdagsvalet är detta. Hon är alltså kurdsvenska eller svensk-kurd. Men inte bara kurd. Och det är klart att om vi benämner de svensk-kurdiska personer som i Uppsala och på andra orter lever i diaspora som "kurder" så kommer de alltid se sig som kurder och inget annat. Vi (läs: majoritetskulturen) målar in dem i ett hörn. I det hörnet är det lätt att stanna kvar, men desto svårare att ta sig ur.

Jag vill ha ett Sverige med mångfald. Där människor blir sedda som individer med unika kompetenser och inte som kollektiv. Där varje individ själv får forma sitt liv och sin dröm. Där vi alla har lika villkor från starten. Oavsett kön, ursprung, släkt eller geografisk härkomst. Det är för mig människors lika värde, rättigheter och skyldigheter.

Jag önskar er alla en glad påsk!
Rättelse: Fadime Sahindal föddes 1975 och dog 2002. Hon blev alltså 26 år.

Vinst förutsättning för kvalitetsutveckling

För några fredagar sedan besökte jag skolköket på Bromma gymnasium. Jag återkommer till helhetsintrycket. Stefan "Ludde" Moen leder gänget som är anställt av Fraiche Catering, som vann senaste upphandlingen.

Möjligheterna är många i det nyrenoverade köket, där man producerar 2200 portioner dagligen, varav drygt hälften säljs till fristående skolor runt omkring. Jag fick under besöket bevis för min tes att vinstmöjlighet är en förutsättning för kvalitetsutveckling i välfärdsföretag. Föregående år kunde företaget investera i en biffmaskin, som Ludde visar mig mycket stolt. Maskinen glänser, men ser oansenlig ut i en teknikointresserad persons ögon. Funktionen är att av ekologisk nötfärs tillverka biffar, som sedan steks av personal. Möjligheterna är nu många. Personalen har serverat fetaostbiffar, baconbiffar mm till sina elever, vilket innebär att varken personal eller föräldrar eller politiker behöver oroa sig för transfetter eller e-tillsatser.

För de matmedvetna gymnasisterna har det höjt standarden på skolmaten. Vinsten gjorde alltså att företaget kunde investera i en maskin som höjer kvaliteten på skolmaten som eleverna äter.

Jag vill påminna om det debattinlägg på Newsmill Gustav Andersson och jag hade i maj, samt det inlägg på DN debatt Andersson, Ankersjö och Lundgren hade i slutet av november om Miljöpartiets hållning i Stockholms läns landsting.