Stockholm har växtkraft

Det går bra för Stockholm! Idag presenterade Stockholm Business Region en konjunktursrapport för fjärde kvartalet för vår kära stad. Lönesumman ökade i jämförelse med kvartalet dessförinnan, sysselsättningen ökade med 6 800 personer, nyföretagandet var rekordstort. Men givetvis kan vi inte nöja oss förrän varje person har hittat eller skapat sig ett jobb. Rapporten säger: "I Stockholms stad var 20 253 öppet arbetslösa, varav 6 231 långtidsarbetslösa och 2 468 ungdomar, 15-24 år."

Under 2010 blev vi 17 656 fler personer i Stockholms stad, vilket innebär att vi på nyårsafton var 847 073 stockholmare. 4 931 lägenheter började byggas under året.

Även turismen nådde rekord i och med att antalet övernattningar översteg tio miljoner.

Innovation i välfärden

Det är fantastiskt med människor som gör uppfinningar, tycker jag. Att de tar patent på dem är ännu bättre, för då äger de ju rätten till sin egen idé.

Entrepreneur Stockholm berättar om Sonia Gustavssons innovation som kan komma att rädda liv genom att skydda sjuksköterskor mot stick av sprutnålar som kan vara smittade: Stick stopp

Med en så bra idé som Gustavsson kommit på inom ramen för sitt arbete och utvecklat vidare hoppas jag att hon når internationell framgång och att företaget kan växa.

Maud Olofsson kickade i februari igång arbetet med en svensk innovationsstrategi. Vinnova finns, men det ska bli spännande att följa det viktiga jobbet med strategin.

Regeringen står upp för föreningslivet

Idag avslog EU-kommissionen regeringens ansökan om undantag för att föreningar med en miljon i omsättning ska få slippa momsplikt.

Det innebär att en ideell förening som säljer bullar eller ordnar försäljning skulle börja redovisa ingående och utgående moms med tillhörande rapporterings- och inbetalningsdatum till Skatteverket. Visst skulle de kunna dra av moms för inköp, men att vara hockeymorsa, bygdegårdsordförande eller Vi Unga-kassör skulle plötsligt vara avsevärt krångligare än den löpande bokföringen, halvårsvisa rapporteringen av aktivitetsstöd, samt årsmötesbokslut, som ju måste skötas. Civilsamhället står för trygghet, aktivitet och ungdomsutbildning. Om det är enkelt att driva förening blir det också mer tid till aktiviteten och därmed roligt.

Men Centerpartiet och regeringen ska driva detta vidare och kämpa för den svenska föreningsmodellen. Bra!

Annie och Mattias Larsson bloggar också.

Skolan viktig på SKL-kongress

Idag arrangerades valkongress för SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Jag hade förmånen att få vara ombud. Skolan var en fråga för en paneldebatt, där framför allt läraravtalet diskuterades. Det var riktigt intressant att lyssna till kvalitetsdiskussionen och vilka vinningar som går att göra med det avtal som stiftades mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer förra våren. Detta har inte förhandlats färdigt på lokal nivå, men arbete pågår.

Metta Fjelkner påpekade igår att det är långt kvar till att kommunerna håller avtalet kring att goda resultat ska synas på löneavin. Lotta Edholm med utbildningsdirektörer svarade med vilket arbete vi för Stockholms skolor via arbetet i Utbildningsnämnden bedriver. Nämligen premiera skickliga lärare och hitta möjligheter att skapa karriärvägar.

Finansminister Anders Borg var på besök och gav ett starkt medskick till kommunerna om att öka kvaliteten i skolan för att kunna motverka ungdomsarbetslöshet på sikt. Han talade sig ovanligt varm för jobbtillväxten, men vurmade rejält för den svenska modellen och kollektivavtalen, vilket föranledde mig att påminna honom om att det också finns några - däribland mig - som anser att lagstiftningen vad gäller arbetsrätt behöver förändras och förnyas, men också att inte kollektivavtalen är något som är hugget i sten och kan förändras så att ett större brukarperspektiv finns med till exempel så att förskolan i större utsträckning är till för föräldrarna och barnen.

Brev till riksvalberedningen

Bromma 2011-03-29 Till Centerpartiets riksvalberedning

Hej!

Jag skriver med anledning av ert arbete inför höstens partistämma. Jag vet inte hur ni planerar, men om ni tänker föreslå stämman att välja en vice partiordförande skulle jag vilja anmäla mig som kandidat, då jag tror att jag är rätt person att vid sidan av Maud Olofsson leda det arbete som nu måste till i Centerpartiet.

Arbetet med det nya idéprogrammet är avgörande för framtiden och jag vill gärna vara delaktig. Under processinriktade träffar runtom i Sveriges städer och byar kan vi möta medlemmar och andra intresserade som vill vara med och forma en frihetsvision för Sverige. En vision som har rötterna i vår hundraåriga tanke om rätten till ägande och individens frihet. Utifrån det programmet kan vi skapa en politik, som leder oss till valseger med Alliansen i valet 2014 för att bygga det framtida, fria Sverige. Ett Sverige som bygger på näringsfrihet, yttrandefrihet, grön frihet och vardagsfrihet – individens frihet. Ett Sverige där alla människor har lika värde, möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Ett additivt samhälle där varje individs förmåga och drivkraft tas tillvara. Ett Sverige som är varmt och öppet med stort ansvarstagande av det civila och där individer tillåts att växa.

För att bli ett öppet, transparent parti där människor får växa måste vi leva som vi lär. Förnyelseprocessgrupperna är ett första steg att lyssna och ta till sig tankar utifrån. Liknande träffar ute i landet, där varje medlem och sympatisör blir lyssnad på blir viktiga. Där centerföreträdarna visar upp och formulerar vad de är stolta över. Där positiva exempel sprids vidare till andra kommunkretsar och där ideologin står i centrum.

1998 deltog jag i egenskap av förbundsordförande för Vi Unga i ett mentorskapsprogram i vilket jag satte upp mål för mitt liv. Jag skrev att jag alltid ska vara min egen ledare, gärna i samverkan med andra. Jag vill vara ödmjuk som ledare och människa. Jag ska våga ifrågasätta när det behövs och alltid stå för mina värderingar och ideal. Min positiva inställning till livet, min förmåga att entusiasmera, mitt samhällsengagemang (särskilt för barn och ungdomar, jämställdhet och mångkultur) och mina talanger i tal och skrift ska komma till bästa nytta för samhället. Dessa rader är fortfarande riktlinjer för mitt bidrag här på jorden.

Mina tio år som lärare i förorten är en god erfarenhet inom ledarskap, pedagogik, kommunikation och människokännedom. Jag har lärt mig otroligt mycket av, om och med mina elever och deras föräldrar. En annan aspekt är att jag har varit anställd i offentlig sektor så jag ser vad beslut betydde i praktiken för mig och mina kära kollegor. I mitt företag lär jag mig nu företagande, försäljning och företagsekonomi. Jag hoppas kunna driva firman vidare, då det ger mycket energi.

Jag är född i Bromma och bor här sedan 1997, men har en del av mitt hjärta i Vingåker, där jag är uppvuxen i familjeföretaget. Därför vill jag vandra på både bygata och boulevard. Jag vill tvätta bort Centerpartiets stämpel om att det finns en konflikt mellan stad och land.

Jag gick med i Centerpartiet 2004 och har deltagit i fem valrörelser. Jag ser att integritetsfrågan är lika engagerande för dagens unga, som kärnkraftsfrågan var på 70-talet. Jag vill bidra till att förena de olika intressena. Min kompromissvilja kan vara en fördel i vissa tillfällen, men säkert ligga mig i fatet ibland.

För närvarande har jag förmånen att få vara förtroendevald i Stockholm, där jag sitter i kommunfullmäktige, Utbildningsnämnden, Bromma stadsdelsnämnd och kommunstyrelsen. Jag ser vad rikspolitiken innebär för kommunerna och individernas vardag och börjar också förstå sammanhanget med de internationella bestämmelserna.

Givetvis inser jag att bedömningen och granskningen av mig som person och förtroendevald börjar i och med att jag klickar på ”sänd” av detta mejl. Jag är redo för det.

Med hopp om positiv och rättvis behandling,

Helen Törnqvist

Så skapas innovationsklimat

Jag kan rekommendera den del av Tekniska muséet som handlar om uppfinningar och innovatörskvinnor. På väggen i utrymmet där gruppbesök kan slå sig ned för att lyssna finns några citat kring vilket förhållningssätt som måste finnas i en grupp eller på en arbetsplats där innovationer görs och blir sedda. Jag tror att denna inställning är betydelsefull i alla typer av inventerande och initiala lägen, både för en själv och i en grupp. Därför delar jag med mig av dem här:

• Uppmuntra!
• Ställ frågor!
• Tänk fritt!
• Alla är påhittiga!
• Gilla allas idéer!
• Tänk tvärtom!
• Se möjligheter!
• Våga misslyckas!
• Ha kul!

Trevlig innovationsmåndag!

Frihet är inte någon accessoar

En härlig helg är till ända. Idag har jag jobbat med företaget, men under gårdagen fick jag mycket gjort som strykning, åka till återvinningscentralen mm. Sonen och jag bevistade Grimsta naturreservat. Det var imponerande koll hundägarna hade på sina hundar på fältet som är en enorm fri hundrastgård - Stockholms stads största? Hundarna verkade också vara vana vid att lyda order och inte som när hundar får gå lösa här i kvarteren.

Hur som helst har jag läst Håkan Juholts sk installationstal. De mest frekventa värdeorden är enligt mitt överslagsomdöme 'frihet' och 'solidaritet'. Men friheten ska tydligen bestämmas av staten, liksom solidariteten. Det är inte frihet! Juholt slänger sig med begreppet frihet som det vore en nyköpt accessoar.

Juholt verkar mest vurma för historien som han understryker med citat från diverse socialdemokratiska ledare. Jag har klippt ur några citat, som givetvis är lösryckta ur sina sammanhang. Jag reflekterar över dem rapsodiskt nedan.

"Ytterst handlar det om synen på människan och människovärdet: - människan som medborgare i ett samhälle eller människan som kund på en marknad."
I sitt sammanhang ställer han planekonomi mot marknadsekonomi. Jag föredrar i alla fall att bli betraktad som människa med mina val på marknaden, före att staten bestämmer vad jag ska tycka, välja eller handla. På något annat sätt kan jag inte tolka 'medborgarskapet'.

"Eller så uppmanas man klämkäckt att starta eget företag – kanske diska på någon krog, men inte som anställd utan som egen företagare med Fskattesedel. Så kringgås både arbetsrätt och kollektivavtal."
Juholt har inte alls förstått poängen med företag. Enda gången han nämner företagande i sitt tal är det på detta sätt. Därmed förringar han alla de människor som brinner för en idé och kämpar för sin försörjning i företagsform. Företagande är inte något som man klämkäckt rekommenderar, utan något som spirar och gror i individens innersta. Som ska vårdas och få blomma ut. Men Juholt skriver smått föraktfullt som om företagsamhet - den yttersta spetsen av individens drivkraft - är ett sätt att kringgå arbetsrätt och kollektivavtal. Juholt tycks ju i alla fall ha förstått att arbetsrätt och kollektivavtal ibland är krångligt och något som man helst vill vara utan i vissa fall, men inte kan, eftersom det finns lagstiftning kring detta.

"Barnfattigdomen är oacceptabel och ovärdig vårt modernt samhälle. Politiken ska kraftsamla för ett omfattande program mot barnfattigdomen, som sträcker sig hela vägen från barnbidrag till fler människor i arbete. Barnfattigdomen ska bekämpas varje dag och med alla till buds stående medel!"
Självklart är barnfattigdomen oacceptabel och ovärdig. Men märk perspektivet - ovanifrånperspektivet. Juholt nämner inte ett ord om att utbildning är vägen ur fattigdom.

"Segregationen ska bekämpas. Vi ska ägna större energi och kreativitet åt att bryta ner den ojämlikhet som finns i vårt land; mellan stadsdelar, mellan bostadsområden, mellan människor."
Hur då? Med fördelningspolitik som gör människor passiva? Tell me more. Det är inte okej!

"Inte för att det är ekonomiskt försvarbart, utan för att somliga ser det som ideologiskt rätt. Vi ska inte längre äga, bara ägas."
Eh? Juholts "vi" syftar på den offentliga sektorn. Men "vi" i egenskapen politiker är inte främst representanter för politikens egen skull, menar jag, utan för det förtroende som vi fått från väljarna, brukarna. De vill inte vara ägda. Politiken tjänar ju brukarna och nog måste de få möjlighet att äga så mycket som bara är möjligt. Ägande skapar delaktighet. Ägande ger ansvar. Och brukarna äger redan offentlig sektor. Politikerna förvaltar den. Och förnyar den, tänker jag i alla fall.

"...den moderna idén att vissa saker ska skötas utan ekonomisk vinst som främsta drivkraft. Samhället ska sätta gränser för vad som ska vara en medborgerlig rättighet."
Se där ja. Relaterat till mäster Palm som står staty hemma i min hembygd. Staten ska alltså bestämma vad som är en medborgerlig rättighet. Och då kan jag berätta för herr Juholt att samhället ska sätta så få gränser för individen som möjligt. Så länge inte individens frihet inskränks av någon annans friheter. Och där tar lagen vid. För när individen är fri kan han/hon växa och utvecklas. Ofta tillsammans med andra, men även på egen hand. För det är inte så att vi har haft för många som är duktiga i vårt avlånga land, utan problemet har varit att man inte har fått vara duktig, just på grund av det tankearv vi har från Mäster Palm mfl som står staty i fd brukssamhällen.
DN, SvD

Juholt blir bra opposition

Socialdemokraterna har valt en ny partiledare. Håkan Juholt. Bra och befriande. Det finns en möjlighet att återigen få en stark, stabil opposition, som man vet var man har. Som är möjlig för Maud mfl att på ett tydligt sätt möta och vinna över.

Självklart vill jag att Alliansen ska få förnyat förtroende 2014. Målet måste vara gott samarbete och majoritet i riksdagen. Arbetet börjar nu. Idag, faktiskt, i Västra Götaland.

Det är tydligt att Socialdemokraterna väljer att dra åt vänster. I Stockholm markerade man häromsistens i ekonomiutskottet, som är ett utskott till kommunstyrelsen, att man inte tycker att staden speciellt ska rekommendera stadsdelarna att uppmuntra enskilda förskolor att starta på nya ställen. Märkligt. Man markerar än en gång under denna vår mot privat drivna verksamheter. För mig är det självklart att ju mer av vår gemensamma välfärd - som betalas av gemensamma skattemedel - som ägs av andra än stat, kommun eller landsting, desto starkare blir ansvarstagandet och därmed samhället. Men kvalitetskraven, avtalsskrivande och -uppföljning, inspektionen och tillsynen ska ske av det gemensamma. Det är det diskussionen framöver måste handla om. Kvaliteten och kvalitetskontroller i såväl kommunal som privat driven välfärdsverksamhet. Med visionen om ett 100 % privat ägande och utförande. Det om något måste väl vara solidariskt och ge mångfald.

Annie Johansson och Magnus Andersson bloggar också.

Dags för omtag med Försäkringskassan?

Jag läste igår i DN att kommunalråden i Halland skriver ett brev till Försäkringskassan där de protesterar mot att de lokala servicekontoren föreslås dras in. Bra kämpat när kommunalråd står upp för sina medborgare! De halländska ledarna verkar vilja se ett bättre brukarperspektiv hos den statliga myndigheten.

Försäkringskassan har behövt extraanslag de senaste åren, men nu menar regeringen att man ska klara sig inom budget och därmed klara sig utan 300 miljoner från 2013. Självklart ska skattemedlen gå till jobbskapande verksamhet, inte i form av administration. Den ekonomiska styrningen fungerar tydligen inte. Av 12 000 handläggare är förslaget att tusen ska sägas upp. Försäkringskassan har då valt att föreslå att stänga servicekontoren. En åtgärd som man tror och kan tänka sig kommer drabba äldre, nyanlända och personer med funktionsnedsättning. Servicekontoren hade 2,7 miljoner besök i fjol. Vardagsfriheten befaras inskränkas.

Ett telefonsamtal är inte alls samma sak som ett personligt möte. I telefonen kan du inte peka på blanketten eller med kroppsspråk förtydliga vad du menar. Det är svårare att på telefon lugna ned en orolig person, som spänner sig inför mötet med myndigheter, eller känner sig mindre värd. Tänk den uppmuntrande blicken som säger: "Du ser friskare ut - dags att arbetsträna?" Tänk de höga förväntningarna i form av nickningar och imponerande leenden under tiden personen talar.

Jag vill höja ett varningens finger. Det börjar lukta "stupstocksdebatt" för Alliansen dvs brist på information och argumentation från regeringen i ett dåligt läge. Oavsett om det är Försäkringskassans VD som kommit med detta dåliga förslag (som kanske är bra, men jag inte har förstått fördelarna) så är det Alliansen som kommer få bära hundhuvudet, antingen om det röstas ned i riksdagen, eller på valdagen. Man sparkar undan mattan för personer som redan betraktar sig som svaga. Var är visionen? Det är läge att måla upp den nu, istället för att försvara.

Jag anser att man bör överväga en konkurrensutsättning av Försäkringskassan. Går det att göra insatsen billigare genom upphandling? Det är viktigt med tillgänglig och begriplig information, samt god service. Tjänsten utförs inte bättre av staten än av entreprenörers personal som skulle ha samma utbildning och följa samma kriterier och kvalitetskrav som utfärdas av staten. En marknad skulle öppnas upp för fd Försäkringskasseanställda, försäkringsentreprenörer och -bolag som brinner för att ge snabb, saklig och varm service till föräldralediga och sjukskrivna, människor som ofta befinner sig i en sårbar situation eftersom de vårdar sjuka barn eller själva är sjuka eller har en funktionsnedsättning.

Fördelarna med en konkurrensutsättning skulle vara att tex en lokal bank eller annan serviceinrättning kunde söka om "försäkringskassetillstånd", utvidga verksamheten och finnas kvar på orten. För varför måste Försäkringskassan ha en egen lokal - de samverkar ju redan nu med Arbetsförmedlingen osv. Den brukare som vill välja enbart internet- och telefontjänster skulle kunna göra det. Valfriheten blir större! Givetvis skulle staten stå för en tillsyn, kontroll, inspektion - som Inspektionen för socialförsäkringen gör sedan 1 juli 2009 - för att säkra rättssäkerhet och en likvärdighet över landet. Givetvis måste det ske hårda kontroller kring att utbetalningarna görs säkert, då det är en stor del av skattebetalarnas pengar i omsättning.

2005 blev Försäkringskassan en statlig myndighet. Dessförinnan hade lokala försäkringskassor funnits. I mitten av förra seklet betalade arbetarna månatliga medlemsavgifter till en lokal sjukkassa. Solveig Zander (C) vill inte heller se lokala kontor försvinna och menar att besparingen måste kunna göras på administration. Kanske. Något måste göras i alla fall, för att inte redan utsatta ska förlora vardagsfrihet.

Kamp mot hundbajs - kamp för vardagsfriheten!

Stadsmiljöborgarråd Per Ankersjö tar återigen upp kampen mot hundbajs och lösa hundar. Miljöförvaltningen ska se över dels vilka åtgärder som ska kunna vidtas, dels vilka hälsovådliga aspekter avföring i det fria kan medföra. Bra!

Hundbajs är en högaktuell fråga nu då det som gömts i snö kommer fram i tö. Men detta är en viktig fråga för vardagsfriheten. En hundägares frihet får inte inkräkta på andra människors friheter. En hundägare måste kunna sätta sig in i de problem en lös hund kan orsaka och därmed tygla sin önskan om att hunden ska få springa fritt på andra ställen än hundrastgårdar.

Bara idag har jag råkat ut för två incidenter på temat. En dam som med lös hund inte riktigt vet vart den tar vägen. Hunden kommer tillbaka och är ju spontan och springer fram till min son, som jag försöker skydda, men inte lyckas. Varpå sonen får sig en blöt slickning i ansiktet."Vad äckligt!" blev hans kommentar. Som en okänslig fars, när damen ber hunden att istället springa efter en boll. Och en kvart senare äcklas vi av hundavföring i sandlådan, som kan sprida sjukdomar när de yngre barnen leker i sanden om några veckor.

Stockholms skolor ska se över mobbningsarbete

Idag skriver jag och mina borgerliga vänner Lotta Edholm (FP), Johanna Sjö (M) och Erik Slottner (KD) på Newsmill om att det är dags att se över skolornas arbete mot mobbning.

Detta med anledning av Skolverkets undersökning tidigare i år. Jag uppmärksammade studien ur aspekten livskunskap på Newsmill och ställde frågor om detta i den borgerliga gruppen. Vi skrev i februari en skrivelse som syftar till att ge Utbildningsförvaltningen i uppdrag att göra en kartläggning av skolornas arbete mot mobbning. Det är en självklarhet att skolornas arbete mot mobbning måste vara effektivt och inte ge motsatt effekt. En person som blir osynliggjord eller dagligen måste undvika glåpord eller fysiskt våld kan inte koncentrera sig på sin uppgift. Detta är givetvis en förlust för individen själv, men också för gruppen som helhet.

Nya medlemmar - nytt engagemang

Ikväll arrangerades ny-medlems-träff för Stockholmscentern. En handfull medlemmar hade anslutit för att berätta om varför de har blivit medlemmar och höra efter hur man kan engagera sig. Många är intresserade av miljö och företagande.

Det är viktigt att man snabbt får reda på hur man kan kanalisera sitt engagemang, även om medlemskapet blir till det man gör utav det.

Brommanätverket igångkickat!

Igår kväll var det premiärträff för Brommanätverket, som är en fristående del från Stockholmscentern. Jag är nätverksmotor eftersom jag sitter i Bromma stadsdelsnämnd. På agendan stod äldreboendeplan och förskola för framtiden. Fyra deltagare diskuterade och bidrog med frågor i mitt arbete. Det är viktigt att som politiker få input och tankar kring det som är vardagsnära för brukarna.

Nästa träff äger rum den 10 april kl 18.30-20.00 och är öppen för såväl medlemmar som icke-medlemmar. Hör av dig med ett mejl till helen.tornqvist@centerpartiet.se så får du vidare info.

Jag ser att kära Alliansfritt driver vidare med biblioteksdebatten och det gör mig givetvis glad. Denna vecka planerar jag dels en ny-medlems-träff för kvällen, dels förbereder jag mig inför ett viktigt jobb för företaget imorgon, varför jag varken hinner läsa eller debattera just nu.

Potential i kvinnors företagande

Sakine Madon går till angrepp mot regeringens och Maud Olofssons arbete för företagande bland kvinnor. Jag känner inte till de citat som Madon anför kritiken mot:
"Det fortsätter med direktiv om att våga följa hjärtat, skratta ofta och att "vara en gåva till världen". Det hela kryddas med den sistnämnda principen "vi är andliga varelser på en mänsklig resa"."

Det är svårt och oönskat att definiera "kvinnligt företagande" eller "feminint företagande". Sådana epitet snarare låser in människor, än att göra dem fria. Om vi kallar tjänstesektorn för en kvinnlig sektor låser vi in kvinnor och stänger även ute män, vilket vi ju inte vill. Vi kan däremot säga att andelen tjänsteföretag som drivs av kvinnor ökar (från 27 % år 1996 till 32 procent år 2008 enl Tillväxtanalys, nyföretagsstatistiken 2008). På samma sätt som vi inte bör benämna vård och omsorg som en kvinnlig bransch. Däremot kan vi konstatera att drygt 70 000 av de 90 000 anställda inom vård och omsorg i Stockholms län är kvinnor, enligt SCB.

Företagande i Sverige är inte jämställt. 23 % av företagarna i Stockholms län är kvinnor, enligt Tillväxtverket. Men 60 % av Nyföretagarcentrums kunder är kvinnor. Det finns alltså en potential att nå en jämställdhet på företagssidan. Men hindren måste identifieras.

Jämställdhet är en demokratifråga. Den ska inte kvoteras fram, utan växa fram av människors fria vilja. Visionen måste vara att människor oavsett kön får leva och verka i frihet - med samma förväntningar från omgivningen och samhället. Det är då män och kvinnor kan ha samma möjligheter och skyldigheter. Det är underifrån människor av fri vilja väljer att bryta mönster. Men ledarskapet måste gå före. Vi behöver förebilder, som visar att det är möjligt att kombinera barn och karriär, vab och företag, samboskap och föreningsliv, föräldraledighet och chefskap, privatliv och kändisskap. Olofssons projekt med utbildning och ambassadörer, dvs kvinnor som företagare har säkert varit av betydelse för det uppsving som nyföretagandet gav i fjol.

Statistiken är grund för arbetet. Det är där vi ser fördelningen mellan kvinnor och män. Statistik på hög skapar inte jämställdhet. Analysen behövs. Risken med statistik och hela talet om jämställdhet är att män i gruppen känner sig hotade och slår ifrån sig, medan kvinnor i gruppen förnekar informationen och blir arga, eller å andra sidan bekräftar sin egen roll som offer. Men könsuppdelad statistik måste ses utifrån att vi lever i ett samhälle som fortfarande bygger på traditioner och könsroller, som är svårt att göra sig fria från. Då får man försöka distansera sig själv från statistiken och bara tänka att "så här ser det ut" och "det här kan vi göra". Riktade bidrag eller projekt måste tänkas igenom nogsamt innan de verkställs. Jämställdhet är inte något projekt, utan en del av allt arbete, såväl politiskt som i vardagen.

Det finns mer att göra på företagarområdet: Att se över rådgivningen för att se efter vilken som är mest effektiv - från jord till bord - dvs vilken rådgivning som leder till lönsamt företagande, för kvinnor respektive för män. Viktigt är också att rådgivarna har kompetens kring olika branscher och har en förmåga att ha lika höga förväntningar på män som på kvinnor, dvs att rådgivarna är medvetna om sina egna förhållningssätt.

Attitydmässigt måste det också vara möjligt att i Sverige vilja bli och vara rik, oavsett om du är man eller kvinna. Om du vill bli rik genom att vara fotbollsproffs, rockstjärna eller företagare ska inte heller spela någon roll. Attityderna kan förändras i hur vi uttrycker oss i vardagen gentemot personer som lyckas. Det kan räcka med att säga "grattis" eller "hon har kämpat för det" inför sina barn, istället för att visa avundsjuka och missunnsamhet.

Det duger inte med att fem procent av alla uppfinningar är gjorda av kvinnor. Jag är övertygad om att innovationer görs i vardagen och på jobbet, men att ingen bryr sig om att peppa innovatörerna att ta patent eller synliggöra sina idéer. Dels finns det en okunskap om och ett ointresse för innovationer, dels råder jantelagen. Inom offentlig sektor, där många kvinnor jobbar, är det långa beslutsvägar och ofta tendens av krabbkorg, där alla ska hållas innanför ramarna. Om någon innoverar kan det upplevas som hotfullt. Men det finns undantagsexempel, förstås.

Maud Olofssons arbete för kvinnors företagande betyder mycket för många av de som är ambassadörer, vittnade några om i Almedalen, men också för många av oss som startat företag under de här åren. Framför allt betyder Olofssons arbete att fler över huvud taget blir företagare. Om hälften av Sveriges befolkning inte ser sig som möjliga företagare är det en stor brist för vårt samhälle, som alla måste vara med och bygga. För de nya jobben skapas av företagare av kött och blod. De nya jobben behövs för framtidens välfärd i form av barn- och äldreomsorg, vägar och lekparker, bibliotek och skola, vård och vattenkvalitet, rätts- och polisväsende. Vi har inte råd att gå miste om idéer och initiativkraft bara för att vi, som Sakine Madon, vägrar se oss som män och kvinnor, ibland - tyvärr fortfarande - med olika behov och önskemål, men givetvis under samma lagar och regler.

Raymond har också bloggat.

Premiärträff med Brommanätverket (C)

Imorgon kväll kl 18.30-20.00 är det dags för premiärträff för Brommanätverket!
Då jag sitter i Bromma stadsdelsnämnd är jag intresserad av att få prata om ärenden med medlemmar och medborgare, men också att få lyssna till vad som är aktuellt för brukarna.

Punkter att prata om är plan för boenden för äldre i region Västerort och förskoleverksamheten. Det handlar alltså om vardagens välfärd.

Såväl medlemmar som icke-medlemmar är varmt välkomna till Vällingby.
Hör av dig med anmälan till helen.tornqvist@centerpartiet.se så sänder jag närmare beskrivning och ett översändande av riktlinjer för nätverket.

Privata bibliotek kan ge större mångfald

Madeleine Sjöstedt som är kultur- och fastighetsborgarråd i Stockholms stad replikerade igår; Bibliotek är ingen stormarknad på min debattartikel om att marknadsvillkor kan utveckla biblioteken i Stockholm.

Idag skriver jag en slutreplik på temat: Privata bibliotek kan ge större mångfald.Stockholmscentern vill riva gränsen mellan kultur och kommers. Detta skulle vara ett sätt. Men framför allt handlar det om tron på individen och hennes kompetens att fatta beslut som är kloka utifrån hennes behov och önskemål. Som sker på marknaden, varje dag.

Åskådare är också delaktiga

Nyhetens behag i frihetsrevolutioner har lagt sig. Frihetskampen i Libyen överskuggas av katastrofen i Japan. Det är lätt att bli likgiltig av nyhetsflödet. Men Kadaffis våld och ord hårdnar. Att vara åskådare är att vara delaktig i processen, jämte förövare och offer.

Omvärlden måste göra det den kan för att visa att övervåldet inte är acceptabelt. Ett flygförbud är en stark markering. Samtal och förhandlingar i demokratins namn skulle kunna vara en annan. För människorna. För friheten. För samvetet.

Gustav Andersson och Johan Hedin har också bloggat.

Federley till partistyrelsen

Jag såg igår i Twitter-flödet att Fredrick Federley kandiderar till partistyrelsen. Bra! Han lever som han lär och gör detta öppet. Partistrukturerna är ju anpassade efter förra seklets mentalitet om att tillfrågas, trugas osv. Om vi vill ha ett fritt samhälle där människor tar ansvar och kan växa, måste också vilja, initiativ och idé vara viktiga.

Eftersom Federleys efterträdare Magnus Andersson avgår till sommaren ligger inte argumentet att han nyss var CUF-ordförande till hans last, dvs att han inkräktar på efterträdarens åsiktsutrymme, utan är en stor fördel i sammanhanget.

Jag undrar om fler vågar ta steget att öppet formulera viljor. Valberedningen välkomnar ju sådana initiativ.

Motioner till Stockholmscentern

Stockholmscentern har till årets distriktsstämma fått in 32 motioner. Dessa ligger nu uppe på vår motionsblogg. Färdiga att diskutera för såväl medlemmar som icke-medlemmar. Distriktsstyrelsen ska den 24 mars fatta beslut om vilka yttranden som ska lämnas som huvudförslag till stämman den 9 april då alla medlemmar har rösträtt. Så - var så god och delta i diskussionen på vår blogg.

Bibliotek kan bli mer kundnyttiga

Alliansfritt Sverige uppmärksammar min debattartikel om företags- och organisationsdrivna bibliotek, vilket jag givetvis uppskattar. Visst finns det mer att hämta ur Svensk Biblioteksförenings rapport för den som vill fundera över effektivitet och personaltäthet i biblioteken. Visst finns det att orda om utlåningsstatistik och vilka år man jämför med varandra.

Jag vill lyfta driftsformen av bibliotek för att visa på dels hur bibliotek faktiskt växte fram innan de började regleras och formaliseras, dels hur företag och organisationer skulle kunna öka utlåningen genom att få förtroendet att driva biblioteksverksamhet som riktar sig mer utåt. Nacka är ett positivt exempel för övriga kommuner då man fokuserar kvalitet och vågar testa nya sätt för att vända trenden med färre utlån i kategorin skönlitteratur för vuxna.

Nacka presenterar en biblioteksutredning väldigt tydligt på sin hemsida. På s 2 i en utredning om Dieselverkstaden, det personaldrivna biblioteket, vilket står som förebild för föreslagen upphandling, står att läsa:

"Biblioteket mäter och rapporterar en rad mått som utlån, besök osv. Jämfört med år 2005 så har dessa mått ökat stadigt, och vissa med mer än 100 procent. Om dessa mått representerar de variabler som tillsammans skapar ett bibliotek av god kvalitet, så är slutsatsen att medborgarna idag får bättre biblioteksverksamhet än år 2005. Det är dock svårt att säga om och i så fall i vilken omfattning detta är en effekt av att biblioteket verkar i egen regi.

Utredningen visar att övergången från kommunal till egen regi har effekten att personalen upplever sig friare och att deras arbetssätt förändrats. Biblioteket är inte heller bundet till Lagen om offentlig upphandling vilket anges ha ökat möjligheterna att inhandla media. En framgångsfaktor för verksamheten bedöms vara att personalen som samägt verksamheten sedan 2006 har kommit överens på ett bra sätt om verksamhetens inriktning, ersättningar till anställda, etc. Samägande med flera ägare på detta sätt kan i andra verksamheter leda till problem när oenigheter uppkommer."

Företags- och organisationsägda bibliotek skulle göra att tillgängligheten till böcker ökade, menar Stockholmscentern. En viktig del skulle också kunna vara att nå nya målgrupper och att skapa läslust för personer som inte frivilligläser. Frivilligläsningen är viktig för läsförståelsen.

Tänk ett bibliotek som samarbetar med fotbollsklubben. Som kommer ut varje torsdag till stretchingen och tipsar om bra böcker. Fotbollstränaren som klappar om spelarna för en bra träning och ett bra boklån innan de cyklar hem.

Eller när bokvagnen cyklar in vid Ängbybadet och med en välkänd musikslinga får badgästerna att köa till sommarens mest populära titlar av Camilla Läckberg och Leif GW Persson.

Och när Bromma bibliotek kan erbjuda sagoläsning i samband med barnkalaset som samarrangeras med ett litet cateringföretag. Kalaset avslutas med bokutlåning till barn och föräldrar som hämtar barnen. "Att ha mer kommers i kulturen och mer kultur i kommersen" är en tanke som Elisabeth Thand-Ringqvist i Stockholmscentern myntat. Biblioteken måste helt enkelt bli mer spännande och kundnyttiga, vilket de kan bli om några får drivas i privat regi.

Kvalitet och vinst i välfärden

Centerpartiets partisekreterare Michael Arthursson tar idag på DN debatt parti för kvaliteten i vård och skola på ett föredömligt sätt. Det är en viktig aspekt av vinstdebatten han för. Arthursson skriver:

"Vinsten kan vara en drivkraft. Men oftast är det andra starka drivkrafter som ligger bakom, framför allt att få pröva sina egna idéer om hur kvaliteten i skolan kan höjas. Mångfalden uppmuntrar innovationer och leder till högre kvalitet. Frågan som skeptikerna bör ställa sig är om privata högstadieskolor och vårdcentraler generellt uppnår bättre resultat trots eller tack vare möjligheten att gå med vinst."

Johan Hedin bloggar också.

Värdegrund för äldreomsorg i Stockholm

Kommunfullmäktige i Stockholm har nyss antagit en värdegrund för äldreomsorg i Stockholms stad: "Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande, individualiseringen och valfrihet. Utformningen av det stöd som ges ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, trygghet och meningsfullhet."

Våra äldre som har kämpat och slitit för oss som nu verkar - så att vi i arbetsför ålder kan åtnjuta välfärd - måste behandlas med respekt och värde. En värdegrund anger vilka värden personalen ska signalera gentemot individen, den äldre, brukaren.

Personalens förhållningssätt och bemötande är givetvis avgörande för hur brukaren upplever välbefinnande, trygghet och meningsfullhet. I samtal med värdegrunden på arbetsplatsen, kanske med hjälp av handledning, kan de anställda visa varandra stöd och en gemensam bild utåt, som visar på samarbete och sammanhållning, vilket utstrålar en trygghet gentemot brukarna.

Personalens förhållningssätt avgörs av de ramar som sätts av ledarna, avtalen och uppdragen. Om ledare utstrålar förtroende känner personalen förtroende och kan vara säkra och trygga i sina roller. Om ledare däremot utstrålar kontroll blir personal kontrollerande och avig. Om ledare snackar skit och baktalar andra blir personalen osäker och kanske pratar illa om annan personal, som skapar negativa stämningar och en otrygghet på arbetsplatsen.

Välbefinnande kan för den äldre vara att bli lyssnad på, att få välja boende i den utsträckning som går, samt att få välja till ett glas likör eller en kaka till kaffet, med eller utan transfetter, om man så vill. Men välbefinnande handlar också om integritet. Att personalen knackar, inte har roligt på den äldres bekostnad och respekterar förtroenden. Våra äldre har också ett privatliv. Oavsett om de sitter i rullstol, är afatiska eller diabetiker.

Meningsfullheten för de äldre kan komma av den gemensamma måltiden, att få ta emot besök på rummet den tid det passar, kunna hjälpa till i filialbiblioteket eller att ha möjlighet att lyssna till vårfåglarnas kvitter i Kyrksjölöten.

Vi ska också komma ihåg att äldre är unika. Det finns de som vill och kan arrangera schackturneringar, symöten och läsecirklar. Civilsamhället och föreningsorganisationen måste få vara levande och stark även för de äldre. De som kan och vill klara sig själva måste få göra det. De anhöriga måste få det stöd de behöver och önskar, oavsett om de är män eller kvinnor. Och kunna flytta med sin livskärlek - om de vill och kan.

Jag ska ta med värdegrunden i arbetet i Bromma stadsdelsnämnd framöver.

Biblioteken bör marknadsanpassas

Idag skriver jag i SvD om att Stockholms bibliotek borde marknadsanpassas, något som Nacka gått i spetsen för med upphandling. Eller - gått i spetsen? Det var ju så biblioteken startade! Tack vare företagsamma människor som i folkbildningens tjänst byggde upp bibliotek hemma eller i en samlingslokal, dit bygdens folk kom för att mötas och gå en studiecirkel. Lånelitteratur fanns tillgänglig.

I Stockholm finns en fin biblioteksverksamhet – värd att utveckla! Men frivilligläsningen hos unga minskar, vilket tyvärr ger avtryck i sämre läsförståelse, enligt senaste PISA-undersökningen. Läsförmågan är nyckeln till en stor del av kunskapserövringen, som är viktig i all utbildning. Givetvis måste skolan ta sitt ansvar med undervisning som är lärarledd, men biblioteken har en betydelsefull roll för läsningen.

Stockholmscentern menar att det finns mycket att göra med biblioteken och att några borde överlåtas till bokälskande entreprenörer, som med experimentlusta kan hitta nya läsande målgrupper och nå ut till stockholmarna ytterligare. Tunnelbanebiblioteken och tio-tretton-biblioteket är bra initiativ, men det krävs mer för att bli en biblioteksstad i världsklass.

2009 gjordes sju biblioteksbesök per invånare i Stockholm. Nacka som har upphandlat bibliotek har mer än dubbelt så många besök per invånare! Vi ligger under länsgenomsnittet för antal utlån per invånare och aktiva låntagare per invånare, enligt en rapport från Svensk Biblioteksförening. Stockholms stad ligger på sjätte plats från bottenplaceringen i antal lån per barn 0-14 år, trots att antalet barnbokslån har ökat. Däremot har vuxenutlåningen minskat. Och lustläsande förebilder behövs för våra barn och ungdomar om trenden ska vändas.

Parboendegaranti i Stockholm

Med glädje hörde jag häromdagen att parboendegaranti för äldre ska införas i Stockholm. Det är viktigt att samhället visar ett värde för våra äldre som har fött tidigare generationer och arbetat och slitit för båda sig själva och kommande generationer.

Joakim Larsson bloggade också och av hans pressmeddelande att döma ska lösningarna vara individuellt anpassade. Det är av stor betydelse, så att inte den friskare hälften "tvingas in" i ett boende som skulle sänka hans eller hennes hälsa. Att den anhörige får avlastning i form av hemtjänst är av stor vikt. Givetvis biståndsbedömd. Det viktiga är att staden står upp för valfriheten - även för äldre.

Migration är att bygga ett bättre liv

Angående sk nystartszoner som är ett förslag som Olofsson, Borg och Ullenhag skrev om i SvD i torsdags ska detta utredas med syftet att lyfta områden där hög arbetslöshet råder. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson menar att detta är diskriminering av svenskar och tog igår tillfället i akt att såga förslaget som desperat och ett nederlag för regeringen som skulle ha sett problem med sk "massinvandring".

Jag skriver idag en replik mot Åkesson på Newsmill om dels nystartszonsutredningen, dels den sk "massinvandringen": Migration är att bygga ett bättre liv. Det finns mycket mer att säga, mycket mer att skriva, men jag bidrar med en motbild.

En forskare replikerar om nystartszoner på SvD. Vänstervännerna i Stadshuset nämner inte ordet 'reservat' som Livh gjort flera gånger i debatten, utan kör Boultbee-spåret och att förslaget skulle ge företagen vinster när man rear ut arbetskraft.

Om inte migration funnits hade min svärmor aldrig kommit till Sverige. Min svärfar hade dessförinnan aldrig träffat min svärmor. Min mans farbror hade aldrig med sin nya familj flyttat till Kanada för att bygga ett bättre liv. Min bror hade aldrig utvandrat. Hans nuvarande fru hade aldrig kunnat följa med. Min pappas faster hade aldrig emigrerat till Amerika på femtiotalet. Min farfar och farmor hade aldrig haft anledningen att hälsa på och vidgat sina vyer. Min kusin hade aldrig arbetat på andra sidan jordklotet. Många av mina före detta elever och kollegor hade i sina hemländer levt under förtryck eller som gömda på grund av en avvikande religion eller för att deras föräldrar var regimkritiska.

Jag vill varken stänga gränserna utåt eller inåt. Migration är en anledning till att bygga ett bättre liv. De 50 000 svenskar som förra året utvandrade är lika många som under 1880-talets missväxtår. Procentuellt med befolkningsantalet är det inte jämförbart, men vi kan inte låsa in människor som vill ut i världen för att pröva sina vingar. Vi tackar givetvis andra länder som har tagit emot svenskar som emigrerat under sämre tider. Och vi vill bygga ett land där alla kan växa. Då handlar det om olika åtgärder för att människor ska kunna bidra och försörja sig själva. Nystartszon skulle kunna vara ett sådant. Låt detta utredas.

Och framför allt, Åkesson, hacka inte på invandrarna med diffusa begrepp som 'massinvandring' och dubbelbestraffning som "damn if you do - damn if you don't" (oavsett om du jobbar eller går på bidrag gör du fel eftersom du är just invandrare).