Med 100 % måluppfyllelse för ögonen

Igår var det dags för skolpolitisk workshop, som arrangerades av Tobias Gillberg, mig och CUF Storstockholm. Jag berättade om alla de insatser som görs för högre måluppfyllelse i Stockholm stads skolor. Tobias pratade specifikt om arbetet med riktlinjer för övervakningskameror samt finskspråkig förskola.
Därefter var det dags för gruppdiskussioner om vilka utmaningar man ser och hur de ska mötas. Måluppfyllelsen i Stockholm är hög om man jämför med Göteborg och Malmö, men vi kan inte nöja oss förrän 100 % av eleverna når målen. Många goda idéer framkom. Allt från läxhjälp till bättre schemaläggning av modersmålsundervisning och hur vi i större utsträckning kan skapa en mer målstyrd utbildning. Barn i behov av särskilt stöd och det stöd som de får diskuterades också.

Flera goda idéer framkom kring hur lärarna kan få mer tid till att undervisa, istället för att skriva veckobrev, rastvakta eller sitta på ineffektiva möten.

Matematikundervisningen behöver förbättras så att resultaten ökar. Där hade flera av de engagerade deltagarna intressanta synvinklar. En viktig poäng framfördes kring VFU, Verksamhetsförlagd Utbildning, för de blivande lärarkandidaterna, där de blivande lärarna måste få med sig olika sätt att förklara på. VFU måste organiseras på ett smart sätt. Dels så det blir en karriärväg för de lärare som åtar sig VFU-studenter, dels så att det blir meningsfullt för studenterna. Det är också en utmaning att planera introduktionsåret inför införandet av lärarlegitimation.

Att genomföra workshops inom de politikområden som jag har ansvar för känns viktigt för att både få möjlighet att berätta om det arbete som görs och att få nya idéer och argument. Det känns också viktigt att CUF Storstockholm har utsett en talesperson i skolfrågor, vilket innebär ett betydelsefullt bollplank.

Skolpolitisk workshop på söndag

På söndag 29 april kl 17.00-19.30 bjuder Stockholmscentern och CUF Storstockholm in till skolpolitisk workshop på Stora Nygatan 4. Tobias Gillberg och jag berättar om pågående arbete i Utbildningsnämnden i Stockholm och lyssnar sedan till deltagarnas beskrivning av utmaningar för skolpolitiken framöver, samt lösningar för att knäcka dem.Sympatisörer, medlemmar och intresserade är välkomna med sin anmälan.

Anmäl dig till mig senast fredag på helen.tornqvist@centerpartiet.se

C föreslår samverkansdrift för Västerleds fritidsgård

På torsdagens stadsdelsnämndsmötet i Bromma låg ett förslag från förvaltningen vad gäller att flytta Västerleds fritidsgård från medborgarhuset till lokaler vid Tranebergsängen. Centerpartiet motsätter sig inte själva flytten, men föreslog på mötet att fritidsgården ska drivas i samverkan med studieförbund och ungdomsorganisationer. Följande särskilda uttalande lades på mötet:

"Att det finns en spännande mötespunkt för ungdomar i Bromma är av betydelse. Att verksamheten som bedrivs är efterfrågansstyrd, utåtriktad och inkluderande är avgörande för gårdens attraktionskraft.

Centerpartiet skulle vilja se Västerleds fritidsgård samverkansdriven med ungdomsorganisationer och studieförbund, som utifrån sina intresseområden och kunskapsfält skulle kunna leda aktiviteter och cirklar, samt bjuda in till möten och arrangemang i den nya lokalen. Potentialen i samverkan med olika ungdomsorganisationer, såväl partipolitiska ungdomsförbund som partipolitiskt obundna alternativ, är stor då deras läns- och riksorganisationer utgör ett brett nätverk med erbjudanden om utbildningar, träffpunkter och läger, som ger demokratikunskaper och samhällsengagemang.

Att arrangera discoteksdanser är inte en kommunal kärnverksamhet, utan dessa borde genomföras i samarbete med ungdomsorganisationer eller idrottsrörelsen."

Sådan samverkan sker redan idag med 4H i Björklunds hage. Med mina egna erfarenheter från Vi Unga vet jag att föreningsdeltagande stärker ens nätverk och vidgar kunskaperna. Ungdomsorganisationerna har andra möjligheter än kommunen att erbjuda vidare engagemang.

Stöd till Grannstöd från Bromma SDN

På torsdagens stadsdelsnämndsmöte i Bromma hade vi att ta ställning till olika ansökningar vad gäller föreningsbidrag. Föreningen Grannstöd ansökte om medel för att kunna driva sin verksamhet, som syftar till att skapa trygghet och arbetar brottsförebyggande. De dryga sextio medlemmarna arbetar med att köra runt i en märkt bil för att uppmärksamma saker som inbjuder till inbrott eller brister i stadsmiljön, som rapporteras vidare till förvaltningen.

All föreningsverksamhet är trygghetsskapande i sig. Ju fler som känner varandra från körer, församlingar eller föreningar desto starkare blir nätverken och kittet mellan människor lokalt.

Nämnden beslutade att föreningen får 15 000 kr i bidrag till drivmedel under förutsättning att man kan visa på att verksamheten går att genomföra med en bil osv.

Väljarna stödjer Lööf om lägre ingångslön för unga

Annie Lööf fortsätter att debattera ungdomsarbetslöshet. Centerpartiets mål är att sänka trösklarna för unga som står utanför arbetsmarknaden. Det har så varit sedan 2006 och tack vare ihärdig opinionsbildning i frågan förverkligas nu, tack vare fack och arbetsgivarorganisationer, idéer som gör det lättare för unga att ta steget in på arbetsmarknaden.

Med sänkta ingångslöner kan fler jobb skapas. Det blir lättare för arbetsgivare att ta risken att anställa ett oprövat kort, någon som under sin första anställning kan få erfarenheter och utbildning, vilket då arbetsgivaren ges möjlighet att avsätta tid till med den lägre ingångslönen. Detta ser nu väljarna, enligt en undersökning bland 1002 svenskar i åldern 18-74 år som i april intervjuades.

Lööf presenterar idag undersökningen i Aftonbladet där även (S)- och (MP)-sympatisörer (59 %) anser att lägre ingångslöner är en bra idé för att unga ska kunna få in en fot på arbetsmarknaden. 53 % av svenskarna anser att lägre ingångslöner skulle mildra ungdomsarbetslösheten, enligt undersökningen gjord av United Minds. Sju av tio menar att unga tack vare lägre ingångslön lättare kan komma in på arbetsmarknaden.

Ett jobb är betydelsefullt för en meningsfull vardag. Självförsörjning leder till egenmakt. Därför behöver alla insatser bidra till hur unga kan komma in på arbetsmarknaden.

I Stockholm finns den sk ungdomsanställningen där 400 långtidsarbetslösa får möjlighet till en visstidsanställning inom stadens verksamheter. Lönen är 12 000-13 000 kr. 30 % av ungdomsanställningarna ledde 2011 till en vidare anställning inom staden.

Läs Lööfs artikel om lägre ingångslöner för unga på Aftonbladets debattsida idag: De rödgröna vill också ha introduktionslöner

Sälj statliga bolag för infrastruktursatsning

Annie Lööf presenterar idag ett förslag om att staten ska sälja en del statliga bolag för att få intäkter som kan investeras i landets infrastruktur.
Det är givetvis viktigt att ifrågasätta vilka bolag staten äger, samt deras verksamhetsområden. Alliansen, med Centerpartiet i spetsen under förra mandatperioden, har investerat otroligt mycket i landets infrastruktur som varit eftersatt länge. Nya medel skulle staten kunna tillskansa sig genom att sälja bolag som ägnar sig åt affärsverksamhet som näringslivet hellre skulle kunna bedriva. Mycket bra idé! Man skulle kunna börja med Systembolaget, menar jag.

Sveriges Radio, Centerpartiet

Skolan har redan i uppdrag att fostra eleverna

Jag skriver idag en replik hos Sveriges Resurser. Christian Fernández som är forskare på Malmö högskola menar att skolan måste ha ett fostransuppdrag, vilket den redan har: Skolan har redan i uppdrag att fostra eleverna

Jag klargör en del kring skollag, läroplan och kursplaner vad gäller skolans uppdrag att ge kunskap och fostran. Huvuduppgiften är kunskap, men fostran är på något sätt förhållningssättet för att uppnå ett gott arbetsklimat som är förutsättningen för lärande.

Riktlinjer för skolmåltider i Stockholm

Igår fattades i Utbildningsnämnden äntligen beslut om riktlinjer för skolmåltider i Stockholm stads kommunala skolor. Detta samtidigt som Karolinska Institutet kom med en rapport vad gäller näringsriktigheten i skolmåltiderna. Minister Eskil Erlandsson skriver idag i SvD om att kommunerna måste ta sitt ansvar vad gäller skolmåltiderna. Självklart måste Utbildningsnämndens riktlinjer följas upp framöver.

Förslaget till riktlinjer utgår från att alla elever ska få en hög kvalitet på skolmåltiderna vad gäller näringsinnehåll, sammansättning, måltidsmiljö, variation och måltidsupplevelse. Skolmåltiden ska vara en del av utbildningen och bidra till att uppnå målet att eleverna får kunskaper och förståelse för de egna valens betydelse för hälsa och miljö. Tack vare Centerpartiet tillsattes en kostchef för några år sedan.

Alliansen lade, på mitt initiativ, ett särskilt uttalande med följande lydelse:

"Skolmaten är en viktig del av elevernas skoldag och ska vara näringsriktig och god. Att skolmaten håller hög kvalitet är en förutsättning för att eleverna ska orka lära sig under hela dagen. Vi välkomnar att riktlinjerna fastställer en kvalitet som är likvärdig över staden, samt gäller både kommunalt drivna kök och skolor som har externa måltidsentreprenörer. När maten är god och näringsriktig, samt väl serverad i en trevlig miljö, minskar risken för att rester slängs, vilket är bra för såväl ekonomi som miljö. Att skolan presenterar maten och insamling av matavfall till biogas finns det också en pedagogisk poäng med."

Uppdrag om insatser för läsning i åk 1

I eftermiddags hade vi Utbildningsnämnden i Stockholm. Bland annat låg ett ärende om underlag för budget 2013 med inriktning inför budget 2014 och 2015. Jag är glad att Alliansen välkomnade mitt förslag om att fokusera elevers tidiga läsning. I ett förslag till beslut skrevs enligt följande:

"Det är viktigt att alla elever lär sig läsa tidigt. Läsförståelse är av hög vikt för kunskapsinhämtning i alla ämnen i skolan. Att eleverna lär sig läsa tidigt gynnar deras fortsatta kunskapsutveckling. Därför uppdras utbildningsförvaltningen att analysera vilka insatser och åtgärder som krävs för att alla elever ska kunna läsa efter första klass. Samtidigt är det viktigt att nuvarande insatser utvärderas och analyseras."

Jag får medhåll från Berits åsikter

Jag återkommer under morgondagen med fler beslut under både Utbildningsnämnden och Bromma SDN.

Kommentar om kommentarerna om läsartikeln

Jag har nu läst alla de 150 kommentarer som givits till min artikel på SvD.se om att sätta upp mål för läsförmåga i första klass, samt att formulera åtgärder för de barn som inte lär sig läsa i första klass. Tyvärr missade jag stängningstiden för kommentarsfältet och ger istället här en feedback till de läsare som ansträngt sig och kommenterat min artikel.

Föräldrarnas ansvar betonas av många. När det gäller grundläggande behov som att se till att barnen kommer utvilade och med frukost i magen instämmer jag med "trallare", "pellAB", "LKAMH", "monicaml" och "Nort Light" som betonar detta. Det blir lättare för pedagogerna att undervisa om barnen kommer pigga och mätta. Stödet och intresset från föräldrarna är givetvis viktigt för elevernas motivationsnivå hela skoltiden igenom, som "Jens Lycke", Johanna Hodenius" och "Khrom Vika" berör.

Många som "Matti Kolu", "Fetelager", "Ratakosk_SE", "Bergamott", "Drizzco1", "Asher100", "beettaan", "Tankesmeden" och "Fascinum" talar om ambitionsnivån. "Alfasoff" anser att jag är tillbaka på 1957 års nivå. "Allfons Mållgan" och "Inger E Johansson" resonerar också. Som det ser ut just nu finns givetvis en professionell ambitionsnivå av de kompetenta lärarna. Men min poäng är att även politiskt följa upp resultaten i årskurs 1. Dels signalerar vi då höga förväntningar på lärarna, som i sin tur sprider de positiva förväntningarna till barnen. Dels kan vi få fram lösningar på vad som krävs för att nå målet om 100 % läsförmåga i årskurs 1. Åtgärderna berör en synnerligen liten grupp - de barn som "Björn57" kallar svaga - men ack så viktigt att vi står på dessa barns sida och värnar rätten till att lära sig läsa under första klass. Jag vill inte ha antagning till skolan, som "Willy" beskriver finns i Ryssland. Poängen med skolan är att man ska lära sig och med mitt förslag betonas vad vi vill uppnå, resultatet. Det handlar om rätten till god undervisning, "SteffoTH" och "IllerX". Jag har som skolpolitiker att ta ansvar för dagens skolpolitik och kan inte ställas till svars för 90-talets beslut, som "Laban Schnabel" hävdar.

"Ali Babar" menar att det är skandal att jag kräver detta. Jag har inte upptäckt detta förrän nu, "bobbis". Jag menar, som svar till "AnalysV" att vi satsar på barnen nu, men att jag vill sätta lampan på vad som görs. Jag undrar, liksom "TobbeDroider" och "BitteJ" vilken personalgrupp som är bäst lämpad att lära dessa barn läsa. I likhet med "monicaml" vill jag också se statistik på hur läsförmågan ser ut efter årskurs 1. "Russinskrynklaren" håller med mig om att tidiga insatser är bra. Det handlar om uppföljning av resultat, inte stress "Svava".

En subdiskussion berör det faktum att man måste kunna läsa i dagens samhälle oavsett yrke. Detta resoneras kring av "Karl", "Nxn", "Ratatosk_SE" och "bitsdu". "Strix94" konstaterar att förskolan är grunden. Personalen i förskolan arbetar med lek och lärande, "Dalton47". Självklart är det betydelsefullt vilka insatser som sker där! "Ingekuhl" menar att barn som inte lär sig läsa ska gå om en klass. Det är känsligt, men kan säkert vara bästa lösningen ibland. Vi kan givetvis inte ställa barngrupper emot varandra, som "NxN" gör.

Min intention är inte att underminera lärarnas jobb. Jag har stort förtroende för skolsystemet, "Rob" och "Myggljumsken". Och visst "Mogark" borde jag lära mer av Finland! Våra lärare är kompetenta och spelar roll, vilket "Innocent Exile", "Johanna Hodenius" och "Inger E Johanson" betonar. Tack vare Alliansen har lärarna fått fler befogenheter att hålla ordning i klassrummen och på skolan, "Macahan". Att det krävs decibelmätare i varje klassrum är överdrivet och raljant "Alaska Grizzly Bear". Nej, de flesta lärare är skickliga på att även lyckas individualisera, vilket "agnesjka" och "Taisto Laine" efterfrågar.

Några läsare tex "Kulturskymning" oroar sig över att modersmålsundervisning skulle försämra svenska språket. Men där, "Yngve1" visar forskningen att det snarare gynnar andraspråksinlärningen om barnet också utvecklar sitt modersmål. Och vid tillfällen då barnet har två andra modersmål än svenska blir ju barnet flerspråkigt från början, för att sedan, vilket "huskvarna" undrar, undervisas i svenska som andraspråk. Kvaliteten i det ämnet är av betydelse, "AnalysV". Och visst uppstår ibland situationen som "Jimmy Axessus" beskriver, nämligen att barnen får ett försprång före sina föräldrar i språkutveckling och språkkunskaper. Hur viktigt är det inte då att skolan behandlar föräldrarna som kompetenta och vuxna, ansvariga för sina barn. Sfi-lärarna ska givetvis fortsätta inom sin skolform och inte ägna sig åt läsinlärning för barn, "fransolsson98".

Jag menar inte att lösningen är att förstatliga skolan, vilket "JP_S" anser. Att lärarna arbetar med likvärdig bedömning är betydelsefullt, framför allt i samband med betygsättningar, "berguven" och "Ampelmannen".

Några läsare minns sin egen skolgång som att alla i klassen kunde minsann läsa på deras tid. Det gäller "Wolfensteinest", "leifd" och "GGG". Allt är inte sämre nu för tiden, "louislegrand" och "pellAB". En hel del olika exempel skrivs där "LKAMH" och "berguven" vittnar om sorgliga historier med bevis om en förbättringspotential i skolan, men jag blir imponerad av "Washichu Rehab" insatser och även av "Soren Lofsted"s barn. "Viktorial" beskriver också en fin pojke med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Jag har också fått mejl från bland annat en talpedagog, en föräldraaktivist och en moderat kommunpolitiker. Alla instämmer i min artikels intention, men bidrar också med synpunkter från sina horisonter, vilket är värdefullt för mig.

Tack för kommentarerna och särskilt tack för stödet, "Rosenhave", "Britas", "Khrom Vika", "Christoffer Orméus" och "Ivan Hallström".

Läs SvD.se om läskunnighet i första klass

Idag skriver jag på SvD.se om att vi i Utbildningsnämnden i Stockholm borde sätta upp mål och indikatorer för elevers läskunnighet efter första klass. Jag önskar att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att ge förslag om vad som krävs för att nå det målet.

Ju tidigare barnen lär sig läsa, desto mer kan de sedan träna förståelse, strategier och erövra kunskaper. En stor del av senare kunskapsinhämtning bygger på att barnen kan läsa. Forskningen visar att skillnaderna mellan de barn som redan kan läsa och de som inte har knäckt koden ökar under det första sommarlovet. Det är en rättighet för alla barn att lära sig läsa i första klass. Centerpartiet betonar ofta att det är viktigt med tidiga insatser.

Läs artikeln här: Alla barn ska lära sig läsa i första klass

Stöd för lägre ingångslön

Ungdomars möjlighet att skaffa sig ett jobb är aktuell och viktig i vardagen för många familjer. Idag publicerade DN en opinionsundersökning man låtit göra bland tusen svenskar: Många unga positiva till låga ingångslöner. Sex av tio svenskar är positiva till lägre ingångslön. Längtan efter att ställa väckarklockan för att få gå upp och göra sig i ordning för att gå till ett jobb är större än prestigen i att få lika mycket betalt än någon som redan jobbat i några år. Känslan i magen om meningsfullhet i vardagen då man kliver in på arbetsplatsen är viktigare än tanken på några tusenlappar mer på kontot den tjugofemte. Trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden måste bli lägre, har Centerpartiet kämpat för sedan valet 2006. Annie Lööf driver på i debatten.

Om sänkta ingångslöner skrev Lööf dåvarande Johansson redan 2009 på Newsmill. De sk avstampsjobben, som handlade om att varje individ som fullföljt en gymnasie-, högskole- eller universitetsexamen ska ha rätt att teckna ett lärlingskontrakt inom branschen till två tredjedelar av avtalsenlig lön, lanserades hösten 2009. Då IF Metall införde betalda praktikplatser, där ungdomar får 75 % av lönen delade Annie ut en uggla till facket för att uppmuntra initiativet och den fackliga flexibiliteten. Se Politikerbloggen.

Vi måste ha modet att reformera skrev Annie Lööf i SvD för någon vecka sedan. Det handlar om den tydliga politiska kompassen mot en reformerad arbetsrätt där Centerpartiet tar ställning för de som står utanför dvs funktionsnedsatta, unga och personer med utländsk bakgrund. Med större flexibilitet på arbetsmarknaden kan det bli lättare för företag att anställa och lättare att säga upp sig för att söka nytt.

Med förslaget att sänka ingångslöner generellt initierades också en debatt om att stå upp för de som står utanför arbetsmarknaden. Detta är solidaritet i sin innerligaste form. Där man måste dela med sig i prestige och lönesumma för att förstå att det är viktigare att ha ett jobb än att ha en hög lön. Självklart måste politiker kunna lägga sådana förslag utan att få fåniga argument i knäet om att sänka sin egen lön.

I Stockholm där ungdomsanställningar har funnits i några år resonerar man att dessa anställningar med cirka 12 000 kr i månadslön är bättre betalda än alternativet - försörjningsstöd. Det handlar inte om att folk ska "nöja sig med det", utan om ett sätt för det offentliga att sträcka ut en hand så att de långtidsarbetslösa ungdomarna får möjlighet till referenser, praktik och erfarenheter samt en meningsfull vardag, som en start för sitt yrkesliv. 30 % har enligt Arbetsmarknadsförvaltningen fortsatt med anställning inom staden och andra har gått åt andra håll.

Ungas möjlighet att skapa sig en framtid bygger på möjligheten att skaffa sig ett jobb. Där är initiativförmågan och handlingskraften hos den enskilde av stor vikt. Entreprenörskapet och företagsamheten kan vara en väg in i värmen. Tack vare entreprenörskap i alla gymnasieprogram och det entreprenöriella lärandet som en röd tråd i hela utbildningen ska företagandet bland unga öka.

En fullföljd gymnasieutbildning är en viktig förutsättning för framgångsrik framtid. Att Alliansen har möjliggjort tre utbildningsvägar är ett sätt att individualisera gymnasieskolan.

För att unga ska kunna skaffa jobb krävs företagare som tar risker och anställer oprövade kort. Detta risktagande kräver incitament som den halverade arbetsgivaravgiften för unga, men även möjligheter till tex lägre kostnader i övrigt som en lägre ingångslön, är. Många fler insatser krävs säkert, men samtidigt behövs en debatt där vi också stärker de unga i tron om att kunna skaffa sig jobb. Det är inte det offentligas ansvar att förse unga med jobb, utan att skapa förutsättningar för de unga individerna om att skaffa sig ett jobb eller starta ett företag. Lite empowerment, helt enkelt.

Många måste visa vilja för ungas jobb

Avtalsrörelsen är i full gång. Fackförbundet Handels hotade med strejk och fick systerförbund att varsla om sympatistrejk. Men avtalet slöts innan strejken utbröt, se SvD, tack och lov. Annars hade tredje man tex funktionsnedsatta i behov av personlig assistans drabbats, vilket jag finner vara helt bisarrt, vid sidan av det faktum att folk började bunkra toalettpapper. Facket använder de verktyg som finns att tillgå, trots att de skramlat i verktygslådan sedan industrialismens vagga. Jag anklagar inte facket. Sympatistrejk är möjligt enligt rådande lagstiftning och för närvarande helt omöjligt att förändra och därför överflödigt att bråka om i mellanvalsperiod. Punkt. Förhandlingar för Kommunal, lärarna och inom fastigheter och kommunala tjänstemän väntar, se SvD och nya strejkvarsel har lagts under tiden LO kampanjar under flaggen "Mitt Sverige" med klimax på sin kongress där Wanja Lundby-Wedin avgår.

                                                                   ***

DN:s ledare menar idag att handelsavtalet som möjliggör ungdomspraktikplatser till 75 % av full lön är en fjäder i hatten för Annie Lööf, som välkomnade avtalet häromkvällen, då det gör det lättare för unga att ta steget in på arbetsmarknaden. Den som har följt Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska opinionsbildning minns att utspelen har varit många med målet att sänka trösklarna för unga. Något Lööf har fått med sig övriga alliansledare på, vilket man tillkännagav i artikeln på DN debatt igår: Vi är beredda att sänka bolagsskatten.

Annika Qarlsson som är Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson skrev häromdagen på SvD.se att fler fackförbund borde ta efter Handels och IF Metall, vilka visat sig vara konstruktiva i arbetet med att skapa möjligheter för unga att lättare komma in på arbetsmarknaden. Vi ska också nämna den ungdomsanställning för långtidsarbetslösa ungdomar som SKL och Kommunal träffat överenskommelse kring sedan tidigare. Detta introducerades under 2010 i Stockholm stad. Under 2012 ges 400 ungdomar möjligheten till en sådan visstidsanställning, med målet om anställning. Ungdomssekreteraren för Handelsanställdas förbund håller inte med Qarlsson, utan menar att ungdomspraktiken är något annat än de ungdomsavtal som Centerpartiet har drivit sedan 2006. Och visst kan man beskriva praktiken som en bro från gymnasieskolans handels- och administrationsprogram över praktiken till arbetslivet.

Det är klart att inte facket tillskriver Centerpartiet någon form av erkännande för att driva framgångsrik opinion i frågor som ligger på deras planhalva att rå över. Självklart gillar inte facket utspel om lägre ingångslöner. Det har väl ingen väntat sig. Det viktiga är att allt fler inser vikten av att alla parter måste samverka och visa viljan att göra det lättare för vår framtid, ungdomarna, att kunna skaffa sig ett första jobb. Det jobbet är inte färdigt. Lööf har tagit över stafettpinnen efter Olofsson på ett förtjänstfullt sätt och har nu ledartröjan i frågan.

                                                                     ***

Fackets kamp att få upp lönerna för handelsanställda handlar om en jämställdhetssatsning, menar man. Jag skulle vilja påminna om förra vårens diskussion om hur jämställda löner skapas, nämligen med individuell lönesättning. Detta skrev SACO våren 2011 och tycks praktiseras av förbundet. Enligt en Demoskop-undersökning som SKL har låtit göra bland tusen kommunanställda önskas individuell lönesättning i samtal med chefen före generella schabloner. Och den individuella lönesättningen används även inom LO. Dessutom bekräftas på LO:s hemsida (se näst sista stycket) att lönesystemet kan gynna jämställdhet: ”Valet av lönesystem är viktigt eftersom lönesystemen är starka styrmedel i lönesättningen. På arbetsplatser med väl utformade lönesystem som är kopplade till utveckling i arbetet är löneskillnaderna mindre." (läs: mellan kvinnor och män)

Johan Hedin bloggar om att ett femte jobbskatteavdrag skulle ge mer i fickan än en strejk gör.
Mikael Andersson bloggar om att avtalet är helt i Centerpartiets linje.

Centerpartiets Brommanätverk 15 april kl 17.30

På söndag den 15 april kl 17.30-19.00 är det återigen dags för Centerpartiets Brommanätverk att ses. Vi träffas över en kopp kaffe på Coffeehouse by George i Alvik. Medlemmar, sympatisörer och övriga intresserade är välkomna. Vi diskuterar följande punkter:

• Vad pratas det om vid köksborden just nu? Aktuell vardagspolitik.
• Flytt av Västerleds fritidsgård
• Förskoleplanering i samband med exploateringar
• Vad vill vi att folk ska prata om vid köksborden? Brommapolitik framöver.

Läs gärna ärendena på Insyn.
Varmt välkomna!

Bra budgetnyheter för bostadsmarknaden

Idag presenterade Alliansens partiledare förslag för en bättre och mer rörlig bostadsmarknad. De hade valt att förlägga presskonferensen till Annedal här i Bromma. Det var roligt att nybyggnationsområdet stod i fokus. Förslagen, som är en del av vårbudgeten som presenteras i sin helhet nästa vecka, gick ut på att det ska bli lättare att hyra ut lägenheter i andrahand, schablonavdraget för andrahandsuthyrning höjs, fastighetsavgiften sänks samt att den fastighetsavgiftsfria perioden förlängs från tio till femton år, vilket beräknas gynna nybyggnationer.

Att stimulera bostadsmarknaden med 1,6 miljarder och förenklingar för andrahandsuthyrning är viktiga beslut för Stockholm som inte har råd att missa arbetskraft och studenter på grund av att folk inte har någonstans att bo. Fler är välkomna till vår stad och då krävs det fler bostäder. Alliansen i Stockholm markanvisar på löpande band och ger bostadsbolagen mer muskler. Dagens satsning från regeringshåll blir ett välkommet tillskott till bostadsmarknaden.

Stockholms handelskammare välkomnade nyheten, även om man vill gå längre.

Mikael Andersson, Erik Slottner och Caroline Szyber bloggar också.
Nyhetsklipp: SVT, SvD, DN

Bygg mer i Bromma - för gröna värden

På annandagen tog jag mig en härlig långpromenad här i Bromma. Jag gick faktiskt i alla de tre naturreservat som finns här i stadsdelen: Kyrksjölöten, Grimstaskogen och Judarn. Det är fantastiskt vilka kontraster som finns. Från lövskog och våtmark i Kyrksjölöten till Grimstas berghällar och barrskog med både gran och tall, en och lärk, för att sedan komma ned till Mälaren och Ljunglöfs slott där ekbackarna tar vid. Så många blåsippor som jag såg under måndagen har jag inte tidigare sett sammantaget i hela mitt liv. Och ändå närheten till kollektivtrafik, service och storstadspuls.

Jag passerade också en del nybyggnationer som jag gillar att se. Bromma har mest antal kvadratmeter grönyta per invånare och det är begripligt med sina otroliga arealer av naturreservat och förgårdsmarker. Efter promenaden kände jag mig återigen stärkt i den politik som Centerpartiet för: Vi måste bygga på höjden, vi måste bygga mer i Bromma för att kunna njuta av parker och naturreservat. Jag vill verkligen att denna föränderliga stad ska välkomna fler att bo här och ta del av de gröna och blåa värden som är så öppna och tillgängliga.

På bilden ovan ser man hur Svenska Bostäder bygger 70-talet lägenheter med passivhusstandard i Blackeberg. Ett stenkast från tunnelbanan och en trappa upp från skogspromenaden.

Alliansuppdraget är jobben och kvalitet i välfärden

Idag skriver Alliansens fyra partisekreterare på SvD Brännpunkt om att Väljarna vill se ett utvecklat allianssamarbete.

Det är självklart att Alliansen gemensamt, men för respektive partis storlek, ska söka väljarnas förtroende pånytt i valet 2014. Den opinionsundersökning som har gjorts visar att de olika allianspartierna har störst förtroende för sina respektive profilfrågor. För Centerpartiets del är det miljö och företagande.

Nu återstår en process där de fyra partierna måste formulera en vision och en berättelse om vilket Sverige vi vill se och alltså forma om vi får förnyat förtroende på dels riksplanet, dels i Stockholm. Där är vägskälen tydliga. Ska vi fortsätta på den inslagna vägen med att sitta stilla i båten vad gäller att röra arbetsrätten? Ska vi höja kvalitetskraven i äldreomsorgen eller nöja oss med befintliga krav och tillsyn? Ska ett femte jobbskatteavdrag signalera högre jobbgrad eller ska företagsbeskattningen minska?

De viktiga reformerna finns på nationell nivå. Lösningarna hänger på hur problembilden tolkas, men också vilka grupper man vill prioritera och förbättra för. Centerpartiet står tydligt upp för den som står utanför arbetsmarknaden.

Den som vill höja rösten för den som står utanför arbetsmarknaden, som tex Annie Lööf gör flertalet gånger i debatten, ser att dagens arbetsrätt stänger ute ungdomar, funktionsnedsatta och personer som kommit sent till Sverige. Lösningen är inte bara att fler söker jobb på en överhopad Arbetsförmedlingen, utan vi måste konkurrensutsätta den instans som förmedlar såpass jobb per anställd. Vi måste, som Lööf säger i tidningen Föräldrakraft, i kommunerna skapa förutsättningar för funktionsnedsatta att komma in på arbetsmarknaden genom tex sociala företag.

Man måste givetvis också fundera över vad som skulle göra att de som redan har jobb kan jobba mer för att vi ska få in mer pengar i skattekistan. Pengar som kan höja kvaliteten i vår välfärd ytterligare. Att då ta bort den menlösa värnskatten är ett första steg. Enligt Långtidsutredningen bringar den inte alls in de summor man kan tro, utan är bara någon form av förlegat fördelningsinstrument, som bygger på den gamla socialdemokratiska föreställningen att livet blir rättvist om den som har mycket ska få mindre. Istället gynnar skatten varken flit eller mer arbete.

Centerpartiet initierade RUT-avdraget och nu senast fick vi igenom en sänkning av restaurangmomsen i budgeten. Många är de RUT-företag som har poppat upp och många är de som åtnjuter RUT-tjänster idag. När det gäller restaurangmomsen gäller det att visa på siffror om att många unga har kunnat komma över tröskeln in i värmen till ett första jobb. Genom att få visa framfötterna kan de skaffa sig erfarenhet och referenser, som en grund inför framtida arbete och studier. Tack vare Centerpartiet och Alliansen går x antal ungdomar hem från jobbet varje eftermiddag raka i ryggen och kan bidra till familjens hushållskassa, som gör att kanske föräldrarna kan unna den äldre generationen en RUT-tjänst en gång i veckan och istället satsa på kvalitetstid med mormor eller farfar genom att läsa högt i en bok, ta en promenad i vårsolen eller köra ut en runda genom samhället och avsluta med en två-rätters middag på ortens värdshus.

Jag tror - men är inte helt säker - att man med goda bilder och berättelser kan måla upp framtidsvisioner för olika grupper, utan att ställa dem emot varandra. På så sätt kan man som Allians ta bort både värnskatten och göra avdrag för RIT-tjänster sk IT-tjänster i hemmet. Företagandet är ett medel för att nå målet: Livskvalitet. Då måste företagandets villkor vara ännu rimligare.

Den andra stora kuggen i livshjulet är kvalitet. Kvalitet i skolan och förskolan, i vården och äldreomsorgen. Kvalitet på biblioteket och på lekplatsen, i simhallen och kollektivtrafiken. Kvalitetskriterierna är olika för olika välfärdssfärer. De måste identifieras utifrån brukarna och sedan fokuseras och garanteras.

Utförandeformen ska inte spela någon roll, men ett är säkert: Om kommun, landsting och stat ska vara de som i högre grad blir bättre beställare av välfärdstjänster måste man kanske överlåta driften till andra aktörer. Dels för en professionell, objektiv granskning och tillsyn, dels för att man ska bli spjutspets i att göra tillsyn och återrapportera till de som beställer/styr, politikerna. Vi politiker måste vara fenor på att ställa rätt frågor och att se och förstå uppföljningar och kvalitetsgranskningar. Jag tror att det är här det förnyade allianssamarbetets frö kan börja gro. I att just vara överens om vad som är kvalitet i välfärden och därefter fundera över hur pengarna ska rulla in i skattekistan för att kunna finansiera det gemensamma. Eller så finns det två spår som är så nära sammanflätade och tvinnade i varandra, obönhörligt beroende av varandra: Det ekonomiska och kvalitetsspåret.

Thomas Böhlmark och Kent Persson bloggar också.

Varje elev ska ha friheten att lära - utan knark

Det hörs ibland röster om att avkriminalisera narkotikabruk. Idag skriver citypolisen i Stockholm ett inlägg på SvD Brännpunkt om att De som vill legalisera bör se helvetet först

Jag håller med om delar av det Karlsson skriver. Men att han tar kritiken mot lagstiftningen personlig är typiskt för en djupt engagerad person som vigt sig åt samhällets tjänst. Att det skulle vara en skymf mot hans arbete att medborgare ifrågasätter svensk narkotikalagstiftning är övertolkat.

Att Karlsson nämner sprutbyte i samma andetag som han nämner legalisering av narkotika är rent felaktigt. Ett sprutbytesprogram handlar inte om att få fler att bruka narkotika, utan om att samhället hittar en mötespunkt med dessa sårbara människor och att sjukvården försöker bygga en relation som kan leda till att människor tar sig ur ett missbruk. Utöver det rent medicinska där människor får tillgång till rena sprutor för att inte smitta varandra. Narkotikaanvändningen är fortfarande olaglig och ska så vara.

Jag kan hålla med avkriminaliserings-förespråkarna om att svensk politik kan behöva dra lärdomar från utlandet och att såväl drogförebyggande verksamhet som narkotikapolitikens regelverk måste baseras på evidens. Ibland måste narkotikaklassade preparat ordineras som medicin. Men en avkriminalisering av narkotika skulle ge våra unga helt fel signaler. Dessutom finns det evidens nog av själva användningen som är tillräcklig för att det i fortsättningen ska vara illegalt att använda cannabis och annan narkotika.

Att nitton procent av pojkarna och tretton procent av flickorna i gymnasiets andra årskurs någon gång under de senaste 30 dagarna - enligt CAN:s senaste rapport - har använt sig av cannabis är allvarligt. Drogintagandet påverkar inte bara användarna och deras familjer. Andras friheter kan också inskränkas om droganvändningen sker under skoltid och droganvändarna blir berusade, så att självkontrollen minskar. Många är de lärare som undrar vad som under skoltid är på gång, utan att kunna sätta fingret på situationen. En hängig elev bakrusig av hasch, oförmögen att arbeta. Eller en oförklarlig uppsluppen, flamsig stämning i en elevgrupp. Lektionen blev inte som läraren tänkt.

Cannabisanvändningen ökar, enligt CAN. Detta är oroande och hävs med information, men inte genom att legalisera droger. Empirin säger att cannabis är en inkörsport till tyngre droger. Cannabis är personlighetsförändrande. Den farliga tetrahydrocannabiolen, THC, lagras i kroppens fetter och kan i värsta fall orsaka psykos, något som väl inte ens värsta fiende önskas.

Mycket har hänt med den drogförebyggande verksamheten på senare år och man har funnit att det inte är verkningsfullt att ropa ”varg” genom att kalla cannabis för dödsdrog. Utdömda är också de drogförebyggande projekt där unga skulle nå jämnåriga. Jag deltog själv i en droginformatörskurs på 1980-talet för att informera andra högstadieelever. Bästa vägen är idag att arbeta förebyggande via föräldrarna som tydligt sätter gränser. Först kring alkohol och sedan kring narkotika. Så arbetar man medvetet med föräldrakvällar i Bromma stadsdelsförvaltning med frågan. Själva förbudet är där en hjälp för föräldrarna att vara tydliga gentemot sina barn, menar jag. När inte kunskapen och argumenten räcker till är förbudet idag ett stöd för hemmen att luta sig mot.

Vi vet att med intagande av cannabis försämras människors korttidsminne och inlärningsförmåga – kapaciteter som behövs i skolan. Med cannabis i kroppen försvagas de vanligaste tankefunktionerna. Den som intar drogen regelbundet blir passiv och visar oförmåga till planerad verksamhet. Hos unga kan den psykiska mognaden stoppas upp. Dessa evidens – som anförs på CAN:s hemsida - är nog för mig att även fortsatt förespråka en förbjuden narkotikaanvändning. Jag menar att varje ungdom ska ha möjligheten att med kunskaper växa och att i skolan kunna nå sin fulla potential. Det kan man inte med cannabis eller någon annan drog i kroppen.

Det finns ett samband mellan narkotikaanvändning och skolk. Vad som är orsak och verkan kan behövas forskas mer kring. Men jag vet att unga som inte klarar gymnasiet löper större risk att fastna i utanförskap. Varje ungdom behöver gå igenom gymnasieskolan med fullgoda betyg, för att kunna utbilda sig, skaffa ett jobb eller starta ett företag. Självförsörjning är bästa vägen till egenmakt och god självkänsla. Om narkotika skulle vara tillåtet vore signalen att det är okej att testa. En gång behöver inte innebära att man blir fast för livet. Men ett beslut att testa cannabis eller annan narkotika kan förändra en individs framtid negativt. Det behöver inte göra det. Men risken att ens frihet att utvecklas och nå sina drömmar går förlorad finns efter bara en enda gång. Därför menar jag att det är viktigt att narkotikaanvändning även fortsatt är förbjudet i Sverige.

Glad påsk!

Jag önskar er - eventuella läsare - en glad påsk med gemenskap och god mat. Och att alla ofrivilligt ensamma på något sätt får någon att dela helgen med, om inte annat i föreningslivet. Jag vill dela med mig av en bild på ett brätte rosmarin, med tanke på att det blir örtmarinerad lammstek och rotfrukt i ugn här i Bromma.

Rosmarinen är odlad av min pappa. Brättet är en innovation som mina föräldrar initierade för några decennier sedan, för att kunna få till större och finare exemplar av vissa arter, som tex rosmarinen. För att kunden skulle få bättre kvalitet. När man planterar om växten från en nio-centimeters-kruka till en elva-centimeterskruka i ny jord blir växten ju större. Tack vare att man ställer de omplanterade växterna i brätten står de stilla utan att blåsa omkull, är lättare att vattna och sköta om och försäkras då näring.

Integritet och kameraövervakning

Efter Tobias Gillbergs och min debattartikel om integritet och kameraövervakning på SVT debatt har det presenterats lite mer information i frågan. Sveriges Radio konstaterar att antalet övervakningskameror har ökat, men att forskningen inte visar på något samband mellan det ökade antalet övervakningskameror och någon minskning av antalet brott.

Sveriges Radio tar idag upp det faktum att Datainspektionen ska inspektera alla platser där det inte krävs tillstånd för övervakning, tex skolor, arbetsplatser och i detta fall sjukhus.

Jan Rejdnell som är verkställande ledamot för Tankesmedjan Liberalerna skrev också i måndags en debattartikel på Newsmill: Den personliga integriteten behöver stärkas där han ger ett antal konkreta förslag på hur ett starkare värnande av integriteten skulle kunna gå till.

Markus Berglund skriver ett inlägg om datalagringsdirektivet.

Ny strategi för miljöbilar krävs

Idag skriver Lena Ek och Anna-Karin Hatt om att det krävs en ny strategi för miljöbilarna. Det är framsynt och pådrivande. Framför allt måste det förnyelsebara bränslet nå transportsektorn där 95 % av alla fordon körs på fossilbränsle, som driver på växthuseffekten.

Supermiljöbilspremie och miljöbilsdefinitioner är bra, men de senare måste skärpas så att miljötekniken spjutspetsar sig igen. Det behövs en säkrad fortsatt forskning på energirelaterad forskning och utveckling, men även att regeringen kommer fram till långsiktigt goda villkor för förnybara drivmedel.

Mattias Larsson bloggar också.

Förslag till miljöministern möjligt

Inger Fredriksson som är distriktsordförande i Centerpartiet i Södermanland uppmärksammar mig på att Sveriges miljöminister och Centerpartiets Lena Ek har börjat blogga. Ek bloggade tidigare också i egenskap av EU-parlamentariker, men nytt tycks det vara att möjligheterna att vara interaktiv är större, då hon kopplat ihop bloggen med övriga sociala medier som Facebook, där det är möjligt att ge kommentarer och förslag. Bra grepp av en minister i tiden, helt enkelt.

Sluta övervaka våra barn med kamera i onödan

Tobias Gillberg och jag skriver idag på SVT debatt om kameraövervakningen i Stockholm: Sluta övervaka våra barn med kamera i onödan

Vi skriver att dagens unga har varit kameraövervakade hela livet och att vi vet alltför lite om effekterna av övervakningen. Det saknas också ett helhetsperspektiv vad gäller kameraövervakning, som vi upplever ökar. Vi befarar att gränserna för vad som ska övervakas hela tiden tänjs. Vi uppmanar våra centerkollegor att ställa frågor i sina nämnder om i vilken utsträckning övervakning sker just där och utifrån vilka behov.

I Utbildningsnämnden har kameraövervakning varit aktuell i och med Datainspektionens nedslag på två skolor; Bromma Gymnasium och Ross Tensta. Vi överklagar upp i högsta instans för att få rättspraxis. Samtidigt har rektor för Bromma Gymnasium mycket föredömligt tagit ned kamerorna då man arbetat medvetet med trygghetsarbete. Det är okej att sätta upp kameror inomhus utan tillstånd, ända tills Datainspektionen gör nedslag. Utomhus måste man ha tillstånd av länsstyrelsen. Det viktiga är att diskutera vilka behov varje kamera uppfyller och att behoven utvärderas årligen, samt att de övervakade informeras om behov, titt-behörighet och övervakningens syfte. Det måste till mer forskning om kameraövervakning, menar vi också.