Från råvara till god mat i skolan

Idag hade jag förmånen att delta i ett seminarium arrangerat av Hushållningssällskapet och MittKök, den sk Sverigeresan. Många intressanta talare gav exempel på hur man lyckas med god upphandling och att förverkliga visionen för Matlandet Sverige. I slutet av dagen deltog jag i en paneldebatt bestående av politiker som arbetar med matfrågan på olika sätt.

Det sker en hel del på matfronten när Centerpartiet finns med i politiska organ. I budgeten för 2012 för Stockholm stad poängteras att Stockholm ska vara en föregångskommun där elever och personal vet att de får en god, näringsrik och säker mat.

I Stockholm slogs i våras fast i miljöprogrammet att minst 25 % av andelen mat ska vara ekologisk, samt att man ska följa Miljöstyrningsrådets riktlinjer i och med alla upphandlingar.

I Utbildningsnämnden antogs i april i år äntligen riktlinjer för skolmåltider. Där anges att råvarorna ska vara säsongsanpassade, att varje skola ska ha ett matråd, samt att det alltid ska finnas två rätter att välja mellan i skolrestaurangerna. Det är en bra start och uppföljningsbiten blir viktig på politisk nivå där brukarundersökningar med nöjdhetsmätningar måste följas på både skol- och kommunnivå.

Vad gäller arbetet i Bromma stadsdelsnämnd fick jag ännu mer energi till att ta reda på vilka förskolekök som har tillagnings- respektive mottagningskök och vad som krävs för att få en bättre kvalitet på förskolematen.

Skolmåltiden är en viktig upplevelse som ger vila, kraft och energi inför resten av skoldagen. Det är också ett sätt att lära sig umgås och att möta nya eller traditionella maträtter. För en del ungdomar är skolmåltiden det enda lagade mål mat de äter om dagen. Det är viktigt att kvaliteten på måltid och upplevelse är hög i fvåra förskolor och skolor.

Trevlig midsommar!

Idag firade vi midsommarafton som traditionen bjuder, nämligen i Björklunds hage i Norra Ängby här i Bromma där ett spelmansgille som vanligt höll i stångresning och ringdans. 4H-föreningen sålde jordgubbstårta och kaffe. Nästan alla familjer hade med sig egna jordgubbs-gräddtårtor på fat till picknicken. På vägen till parkleken såg vi att man börjat bygga de elva stadsradhus som ska uppföras vid Bergslagsvägen. Man har rivit några gamla baracker till förmån för nybygget som kommer smälta in bra i området och bli nya bostäder till elva nya familjer, som vi välkomnar till stadsdelen.

Till middag blev det härlig färskpotatis och lax hemma på balkongen. Därefter två varv i joggingspåret runt Lillsjön. Jag sänder en tanke till alla ofrivilligt ensamma och de som är hemlösa och önskar en fridfull midsommarafton.

Ideologisk diskussion om människosyn, stat, miljö

Igår ägde andra tillfället för diskussion kring idéprogrammet - Framtidsbygget - rum hos Stockholmscentern. Fjorton personer deltog i diskussioner om människosynen, synen på samhället/staten, samt vår syn på miljön. Karl Malmqvist ledde processen med skicklighet. Jag antecknade vad deltagarna sade. Resonemanget följer nedan:
"I synen på människan finns några ledande värdeord. Dessa är tolerans, respekt och ansvar. Varje människa är unik och har ett unikt och oantastligt värde. Människan lever detta när hon i frihet kan sträva efter att förverkliga detta. Hon kan endast göra detta i gemenskap med andra. Vi har lika värde inför varandra; är jämlika. Vårt samhälle ska präglas av att den dualistiska individen - som är både individuell och social - sätts först. Samhället ska vara byggt på närdemokrati och rättssäkerhet, men också av medmänsklig omtanke. Realism och förnuft kan vara grunden för politiken, som ska ge människor möjligheter och vara utmanande. Individen ska känna frihet till självförverkligande.

Rätten att få välja och möjligheten att inte behöva välja ska vara principen för vårt samhälle. I friheten måste det vara möjligt att inte behöva välja. Var går gränsen för valmöjligheter inom polis, försvaret eller förlossningen? Var går gränsen för det egna valet? Allt är inte svart eller vitt. Politiskt kanske det behövs en vers om skalan över valmöjligheter. Valmöjlighetspendeln är kanske i toppen nu? Ibland har man inte finslipat valen. Vi vill hitta syntesen.

Tre ledord för individens engagemang och civilsamhällets roll. Hur möjliggör vi för civilsamhället att ta ansvar och tex upphandlingsregler som gör det svårt för mindre aktörer att komma in på marknaden. Om man stärker civilsamhället stärker man den lokala demokratin och tilliten till varandra.

När individens engagemang ökar skapas en solidaritet.

Centerkvinnorna har antagit ett bra, öppet förslag till ny föräldraförsäkring där fler ska få möjlighet att ta ut fler föräldradagar. Det är positivt att sprida ansvar på fler.

Sverige är ett mer heterogent samhälle än för länge sedan. Det ställer höga krav på oss och vår kommunikation. Det ställer krav på oss att vara toleranta. Enligt sd: s retorik är det omöjligt att skapa ett tolerant samhälle, men vi tror det är möjligt. Fast det ställer höga krav på vår kommunikation med varandra.

Respekt hänger ihop med tolerans. Nedskräpning är inte respekt för andra. Hur ändras en sådan mentalitet, då man tycker det är okej att skräpa ned vår gemensamma miljö? Vi menar att människan växer med eget ansvar. Tex en överfull papperskorg tänker man att någon annan tar ansvar för. Man ska visa respekt för annans egendom. Empower människan, stärk civilsamhällets roll! Klassiskt folkbildningsarbete krävs genom att de politiska företrädarna är förebilder. Vi måste börja med att se till oss själva. Politik behöver inte vara att stifta en lag utan att opinionsbilda eller informera om tex att plocka upp skräp i parker. I storstaden har man inte samma sociala kontroll som vi hade i bondesamhället. Vi har en mer strikt uppdelning i staden, i det samhällskontrakt vi har idag.

Vad är mest effektivt - att staden med skattebetalarnas pengar städar eller att brukarna städar lite? Nånannanismen råder tyvärr då det är någon annans fel att man tex misslyckas i skolan.

Om man ska kunna försvara att man har stora naturreservat måste man tillgänglighöra reservaten så att människor får tillgång till dem.

Det är svårt för myndigheter att välja projekt när man har viktigt att välja projekt som ger största inverkan på miljön. Kanske man ska skeppa alla pengar till ett annat land om miljönyttan är störst där?

Stadsmiljö som något estetiskt är viktigt, men där måste människan och medborgaren vara i centrum, människors arbeten, bostäder, cafen är det viktiga!

Skiljelinjen mellan Centerpartiet och mp är att vi vill utveckla miljön, istället för att förbjuda. Vi visar på framtidstro och teknikutveckling. Vad finns naturen till för? För jordklotets eget värde eller för människans skull? Vatten- och vindkraft är betydelsefulla för den regionala energiförsörjningen. Människan som äger marken ska kunna tjäna pengar på att bidra till energiutvinning. Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att vara miljövänlig. Den ekonomiska drivkraften får gärna vara stark i miljöarbetet.

När det gäller synen på vår skog tycks det finnas en konflikt mellan stadsbor och landsbygden. Vissa stadsbor tänker att ,an ska bevara skogen. Centerpartiet vill bruka skogen, men göra det uthålligt!

Naturen har ett egenvärde. Urskogen har ett egenvärde. Vilket egenvärde har varje art? Vissa vill utrota vargen för att den dödar älgen. Andra vill ha mer varg eftersom de jagar älg som i sin tur förstör skogen. Miljön måste ha värde för någon. Antingen för människan eller för ekonomin. Det måste antingen tillgängliggöras för alla eller ha ett ekonomiskt värde."

Cykelpromenad om exploatering 10 jun kl 17.30-19

På söndag den 10 juni kl 17.30-19.00 inbjuder Centerpartiets Brommanätverk till cykelpromenad om exploatering i Bromma. Vi samlas på parkeringen till Måleributiken, Drottningsholmsvägen i Alvik och cyklar sedan runt för att bekanta oss med olika exploateringsprojekt som ligger i olika fas. Johan Hedin som är ledamot i Exploateringsnämnden för Centerpartiet i Stockholm kommer att vara vår ciceron. Varmt välkommen, såväl medlemmar som intresserade! Anmäl dig gärna till mig: helen.tornqvist@centerpartiet.se

Separera cyklister och fotgängare på Drottningsholmvägen

I dagens Mitti Bromma intervjuas jag på sida 5 i en notis vad gäller den cykelplan som Trafiknämnden har ute på remiss.

Bromma stadsdelsnämnd beslutade ju om sitt remissvar på det senaste nämndsmötet. Alliansen lade ett gemensamt särskilt uttalande som underströk vikten av underhåll alla årstider, men också en breddning av cykelbanan då det finns en stor potential i att öka cyklismen i Bromma.

Ett av mina bidrag till skrivningarna var ett förslag om att ena sidan av Bergslagsvägen-Drottningholmsvägen används för cyklisterna och att den andra sidan där trottoar finns används för fotgängare. På så sätt blir cykelbanan dubbelt så bred och trygghet ökas för fotgängarna, som slipper känna sig stressade av cyklisternas höga tempo. Här finns vårt särskilda uttalande att läsa:

"Alliansen välkomnar förslag till cykelplan. För de boende i Bromma är det av stor betydelse att kapacitetshöjningarna samt underhålls- och säkerhetsåtgärderna snarast genomförs då vi inför kommande restaurering av gröna tunnelbanelinjen ser dels ett behov av att kunna ta sig fram på ett enkelt sätt, dels en potential att öka cyklismen då det är miljövänligt och hälsosamt. Vi ser att ersättningsbussar till tunnelbanan kan skapa en större trafikinfarkt än den befintliga och att människor då väljer att istället ta cykeln in till staden, vilket givetvis är önskvärt. Då måste staden stå redo med en god infrastruktur för cykling.

Vi ser för tillfället en underdimensionering av cykelbanorna där flanörcyklister ska samsas med snabbcyklister som på fortaste sätt vill ta sig från punkt A till punkt B. Breddning av cykelbanorna är en lösning, samtidigt som markeringar och skyltning måste vara tydliga för såväl fotgängare som cyklister. En hastighetsbegränsning för cyklister kan övervägas på vissa sträckor. En separering av fotgängare och cyklister kan ske tex på sträckan Ängbyplan-Alvik där alla fotgängare kan hänvisas till Riksby-Lillsjö-sidan av Drottningholmsvägen, medan hela cykelbanan på Norra Ängby-Brommaplans-Stora Mossen-sidan enbart kunde avsättas för cyklister.

Planeringen av cykelbanorna är viktig av både säkerhets- och bekvämlighetsskäl. Att cykelbanor består av diverse brunnar hindrar cyklister från en smidig färd, tex Abrahamsberg-Stora Mossen samt Alvik-Tranebergsbron. Väghinder eller avsmalnade infarter till cykelbanor stoppar också upp cykelfärden och blir därmed brister i säkerheten, tex Drottningholmsvägen-Riksbyvägen. För att underlätta cyklingen bör vissa refuger och trottoarkanter fasas av så att svängar blir enklare att göra och inte stoppar upp cyklister som kommer bakifrån. Ett exempel på detta är vid trafikljuset i korsningen Abrahamsbergsvägen-Drottningholmsvägen, där det även saknas cykeltrafikljus med tillhörande knapp att trycka på.

Underhållet av cykelbanorna är av stor betydelse för säkerheten för cyklister. Det gäller snöröjning, sopning av grus, igenfyllning av hål och gropar, men även bortstädning av kastanjer som höstetid är fallet på Drottningholmsvägen vid reningsverket.

Att förbättra villkoren för cyklister är att också identifiera farliga korsningar och försöka lösa dem. Ett exempel är utfarten till Drottningholmsvägen från Statoil där bilar måste stå mitt i cykelbanan för att ta sig ut från macken.

När cyklingen ska öka i Stockholm krävs av cyklister och fotgängare en större medvetenhet om och följande av trafikregler. När ansvaret och hänsynen tas till varandra och till trafikreglerna kan trafiken rulla effektivt."

Cykelfrämjandet, Svensk Cykling och Per Ankersjö driver cykelfrågorna intensivt och med stort engagemang. Centerpartiet fick igenom cykelmiljarden i budgeten för 2012. Läs gärna Pers månadsgamla artikel i DN: Sluta se cyklisterna som trafikens svarta får

Nytt grus på gång- och cykelvägen runt Lillsjön

Så viktigt det är att staden sköter om sin mark och sina offentliga faciliteter. Det är viktigt för trygghet och trivsel med sk stadsmiljöåtgärder, oavsett om det handlar om reparation av en bänk, klippning av buskar och sly, rensning av rabatter eller att sopa cykelbanan fri från kastanjer på hösten.

För några veckor sedan blev jag positiv överraskad under en sedvanlig joggingtur runt Lillsjön, då jag genast lade märke till att man lagt på nytt grus på gång- och cykelvägen. Innan gruset packas känns det lite poröst att trampa runt i, men med den frekventa användningen av gångstigen packas det snart. Och i dagarna då regnet har öst ned finns det inte tillstymmelse till jämförelse med de tidigare översvämningarna.

Jag blev också glad att se att förvaltningen i Bromma ansökt om medel från centralt håll för att piffa upp gångvägarna runt Judarn, Kyrksjölöten och i Grimsta naturreservat. Våra vackra och vilsamma naturområden måste ju givetvis vara tillgängliga. Detta är något som driver mig i politiken. Mitt första medborgarförslag till Bromma SDN handlade om just detta; att göra stigen runt Judarn tillgänglig för brukarna genom att snickra trätrall möjlig att promenera på intill den sanka marken, vilket man också gjorde.

Kolonivandring i Riksby koloniförening

Idag fick jag förmånen att göra en kolonivandring i Riksby koloniförening, som är medlem i Koloniträdgårdsförbundet. Delar av lokalföreningens styrelse i form av Britt-Marie, Agneta och Bicke visade mig runt bland de 134 stugorna och berättade hur arbetet med överlåtelser, arrende, hembud och avtalet med staden går till. Jag bor ju i Riksby i Bromma och promenerar flera gånger varje år genom de tre koloniområdena som finns mellan Lillsjön och Spångavägen. Särskilt det år som jag var föräldraledig drog jag ofta vagnen genom de små idyllerna. Områdena är lättillgängliga då det bara tar fem minuter att promenera från Brommaplans T-banestation.

En av kolonisterna, Sune, har för året fått tillstånd att ha hönshållning. Fascinerade fick vi se hur han matade sina sex hönor. Varje dag kan han hämta nyvärpta ägg i hönshuset. En annan medlem odlar bin - som kanske har varit på min balkong för att hämta nektar från lavendeln eller någon av pelargonerna.



Jag lärde mig mycket under dessa timmar. När jag sedan vandrade hemåt inser jag tjusningen med vår stadsdel när jag ser Brommahöjden sticka upp ovanför träddungarna. Att bo i storstaden, men att ha nära till naturreservat och grönområden är livskvalitet för mig. Självklart vill jag att Bromma ska växa och att staden ska bygga mer för att kunna välkomna fler som får ta del av vår vackra natur och koloniidyllerna.